Behov av ökade skolresultat

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Åsa Fahlén, skriver i en debattartikel införd i JP den 24 juni om att allt för många elever i Jönköping inte klarar sin skolgång. Även om vi ser en positiv trend i vår kommun, delar vi såväl oro som frustration. Vi är inte nöjda även om allt fler elever i grundskolan blir behöriga till gymnasiet, att meritvärdena stiger och att allt fler har godkända betyg i alla ämnen.

87% procent av grundskolans elever i Jönköping (89% om man exkluderar nyanlända) når gymnasiekompetens. Vi arbetar för att fler elever ska lyckas med sin skolgång i vår kommun.

I det budgetarbete vi just nu står mitt uppe i finns utmaningar. Men vi kan samtidigt konstatera att trots ett stigande antal elever i grundskolan, trots en rekordhög investeringsbudget, främst på grund av behovet av nya lokaler, så är budgetförutsättningarna inför 2020, goda inom grundskolan.

Vi ser möjligheten till en stabil och långsiktig utveckling inom flera viktiga områden. Låt oss nämna några.

Resultaten mellan skolorna varierar. Men trenden är att likvärdigheten mellan skolorna ökar. Skillnaderna minskar. Vi vill se en fortsatt utveckling av denna trend och utreder nu möjligheten att fördela ytterligare medel till de skolor som har störst utmaningar, genom det så kallade strukturbidraget. Regeringens avsatta medel för likvärdig skola beräknas uppgå till 58 miljoner kronor år 2020 för Jönköpings del.

Känslan av trygghet och studiero är en viktig faktor om eleverna ska uppnå goda studieresultat. Samma sak gäller den arbetsmiljö vi kan erbjuda lärare och övrig skolpersonal. Det vi nu lägger tonvikt vid är möjligheten för rektorerna att kunna utöva ett bra ledarskap, bland annat genom att se över det administrativa stödet. Det finns ett tydligt samband mellan ett stabilt ledarskap, en stabil organisation och elevernas studieresultat.

Elever i behov av särskilt stöd måste upptäckas tidigt. Den läsa-skriva-räkna-garantin som genomförs från 1 juli, är våra grundskolor väl förberedda för. Samtidigt är denna reform ett exempel på nödvändigheten av långsiktighet och uthållighet i skolans utvecklingsarbete. Resultatet av denna reform kan vi inte fullt ut utläsa effekterna av förrän de elever som berörs går ut grundskolan.

Sedan några år tillbaka finns ett uttalat mål om att elevhälsan ska stärkas. Antalet barn per skolsköterska och kurator ska succesivt minska.

Det professionsprogram, som vi årligen avsätter medel till, ska svara för såväl grundläggande kompetensutveckling för skolpersonal, som kompletteringsutbildningar. Vi kan med glädje konstatera att den brist på speciallärare vi haft, nu håller på att täppas till.

Skolan står mitt uppe i en intensiv digitaliseringsprocess med utbildningar för lärare och en utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Detta kräver tid, uppmärksamhet och långsiktighet. En ”digitala mognad” i skolans organisation, ger ökade möjligheter till bra pedagogisk verksamhet och förenklade administrativa rutiner.

Till sist. Vår ambition är att Jönköping ska utveckla och bedriva en långsiktig och stabil skolpolitik så att, för att citera Åsa Fahlén, ”alla elever, oavsett bakgrund, kan ges likvärdiga och goda förutsättningar”.

Anna Carlsson (S)
Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

Stig-Arne Tengmer (L)
1:e vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden