Hållbar infrastruktur – vår vision 2030

Nya stambanor trafikerade med enbart tågset avsedda för högre hastigheter:

  • 2 – 3 gånger så många godståg får plats på de nuvarande stambanorna pga mer räls samt samma hastighet av tågseten på banorna vilket möjliggör en verklig överflyttning av gods från landsväg till järnväg
  • Möjliggör upprustning av befintligt järnvägsnät utan att tappa resenärer under pågående upprustning
  • Möjliggör kraftigt vidgade arbetspendlingszoner vilket stärker regionerna
  • Rejäla klimat-,energi-, miljövinster genom överflyttning av persontrafik från bil, flyg till räls
  • Minskar belastningen på väg-, gatunätet

Ingen ifrågasätter Malmbanan från Kiruna till Narvik. Varför är det då inte lika naturligt att använda spårbunden godstransport från Göteborgs hamn till olika logistikcentrum i inlandet som t ex Torsvik utanför Jönköping? Hör denna typ av godsbefordran verkligen hemma på landsväg? Fakta är att de 150 godståg som passerar Stockarydsterminalen i Sävsjö ersätter 4100 tunga lastbilstransporter på det småländska vägnätet. Kapacitetsbrist på järnvägsnätet förhindrar idag en sund användning av järnvägsnätet för godsbefordran. Behovet av att mer gods går på järnväg är ett mål, för såväl de svenska regeringarna som EU och har så varit under lång tid.

Nya spår först
Det finns idag en politisk samsyn om att trafikslaget järnväg måste rustas upp. Det finns utredningar som visar hur en upprustning av befintligt järnvägsnät skulle kunna genomföras inklusive mindre kompletteringar med nya spår. Tyvärr redovisas inte hela kostnaden för detta eftersom den då är högre än vad en ny Höghastighetsstambana är uppskattad till. Vidare saknas en trovärdig redovisning av hur denna upprustning, som kommer att pågå under flera årtionden, kan genomföras utan att det under tiden blir ytterligare kapacitetinskränkningar och störningar i pågående trafik med följd att trafiken i ökad utsträckning överförs till landsväg (såväl gods som persontransporter). Detta är anledningen till att det måste byggas nya spår först, för att få ökad spårkapacitet och därmed kunna överföra transporter från landsväg till järnväg. Nya spår bör anläggas med ny teknik som har en potential att vidareutvecklas de närmsta 50 åren.

En vision 2030 avseende infrastrukturen för godstransporter:

  • Distribution/insamling till/från distribunal sker med självstyrande fordon
  • Mellan distribunal och logistikcentra i första hand spårbunden trafik
  • Spårbunden trafik till/från hamnar
  • Intensifierad sjöfart med moderna fartyg (ro-ro, containerlast)
  • Flyg utnyttjas huvudsakligen för leverans av kritiska komponenter i produktionskedjan

Trafikslagen har synkroniserade tidtabeller och hög tillförlitlighet så att utlovade avgångar och ankomsttider hålls! Göteborg och Helsingborg angörs enligt tidtabell.

En vision 2030 avseende infrastrukturen för persontransporter på längre avstånd än gång/cykel avstånd:

  • Matartrafik med anropsstyrda självstyrande fordon till målpunkten i närmiljön eller till närmsta bytesplats till kollektivtrafik med hög turtäthet
  • Kollektivtrafik med hög turtäthet i lokalmiljön
  • Spårbunden interregional trafik
  • Höghastighetståg (>320 km/tim) mellan Stockholm-Malmö/Göteborg med interregional- och direkttrafik och vidare till Helsingör – Bremen respektive Oslo)
  • Färjetrafik med t ex Gotland, Finland, Danmark, baltstaterna, Norge samt kontinenten liksom turismen via kryssningsfartyg
  • Flyg utnyttjas huvudsakligen för interkontinentala resor

Trafikslagen har synkroniserade tidtabeller och hög tillförlitlighet så att utlovade avgångar och ankomsttider hålls.

 

 

Nya stambanor trafikerade med enbart tågset avsedda för högre hastigheter:

  • 2 – 3 gånger så många godståg får plats på de nuvarande stambanorna pga mer räls samt samma hastighet av tågseten på banorna vilket möjliggör en verklig överflyttning av gods från landsväg till järnväg
  • Möjliggör upprustning av befintligt järnvägsnät utan att tappa resenärer under pågående upprustning
  • Möjliggör kraftigt vidgade arbetspendlingszoner vilket stärker regionerna
  • Rejäla klimat-,energi-, miljövinster genom överflyttning av persontrafik från bil, flyg till räls
  • Minskar belastningen på väg-, gatunätet

Jakob Olofsgård, riksdagsersättare, Jönköping
Curt Carlsson, Tranås, Region Jönköpings län
Lars-Erik Zackrisson, Jönköpings kommun
Rune Hultkvist, Jönköpings kommun