Jordbruksmarkens värden i samhällsplaneringen

Liberalerna kan acceptera att viss exploatering sker på jordbruksmark i kommunen, om det kan visas att exploateringen kan bedömas ha en väsentlig samhällsnytta.

Sammanfattning

Liberalerna finner att utredningen dels tar upp principiella frågor och dels tar upp specifika frågeställningar huruvida ett antal jordbruksområden i kommunens översiktsplan 2016 är tänkbara att exploatera eller inte.

I den principiella frågeställningen anser Liberalerna att viss jordbruksmark, dvs. i huvudsak alternativ 2, bör kunna exploateras, om det kan visas att marken ifråga har ett eller flera väsentliga samhällsintressen för detta.

Efter att ha granskat samtliga de specifika områden som tagits upp i bilaga 4 finner Liberalerna att varje område måste granskas mer i detalj. Nu är presentationen alltför svepande. Betydligt mer data måste tas fram för varje område innan slutlig ställning kan tas. Exempelvis innehåller många områden oklarheter om övergripande gränsdragning, om fördelning och gränsdragning mellan eventuell åker, betesmark eller skog etc. I vissa områden finns också andra aspekter som måste beaktas, exempelvis fornminnesområden.

Av utredningen framgår att flertalet tätorter, framförallt i den östra kommunhalvan, är i hög grad omgivna av jordbruksmark. Detta innebär begränsade exploateringsmöjligheter i dessa fall. Liberalerna finner det därmed vara oklokt att satsa kommunala medel på en expansion av alla våra tätorter samtidigt. Exempelvis måste man ta hänsyn till att varje tätort har olika tröskelvärden för VA, förskolor, skolor, äldrevård m.m. med åtföljande stora investeringar.  Slutsatsen blir att en större utbyggnad bör koncentreras till två eller tre områden som Barnarp och Norrahammar-Tahe där få konflikter finns beträffande jordbruksmark. Båda dessa orter behöver dessutom bättre centrumbildningar. Nära Norrahammar-Tahe och Barnarp finns Torsviks och Stigamos verksamhetsområden. Ett tredje samhälle är Bottnaryd. I dess närhet finns det av kommunen nyligen inköpta stora skogsområdet som planeras bli ett nytt verksamhetsområde.

 

Frågeställningar och förslag till kompletteringar

I den fortsatta beredningen bör hänsyn tas till Länsstyrelsens aspekter på jordbruksmarkens värden, även om dess synpunkter enbart är rådgivande. Det finns också ytterligare parametrar som bör beaktas. Exempelvis kan det inom ett föreslaget område med åker och naturliga betesmarker vara så att åkern har låg avkastning medan betesmarken har ett stort biologiskt och/eller naturvårdsmässigt värde. I ett sådant fall kan kanske området delas upp och delvis kunna exploateras.

 

Klargöranden och kompletteringar.

Utredningen bör kompletteras med en sammanställning över vad som bedöms eller har bedömts som ”väsentliga samhällsintressen” utifrån MB.

Våra större tätorter är inte enbart omgivna av jordbruksmarker utan också sjöar eller områden som är olämpliga att exploatera på grund av områdets geologi (rasbranter etc.) eller naturreservat och naturvårdsområden klass ett och två. Även dessa förhållanden begränsar exploateringsmöjligheter.

 

Miljömål.

Beträffande jordbruksmarkens miljömål bör kommunen beakta såväl nationella, regionala som lokala mål. Inom miljömål bör givetvis finnas aspekten att använda mark på så sätt att växthusgaser sorberas så bra som möjligt, dvs få så hög kolinlagring som möjligt.

 

Livsmedelsförsörjning.

Det är väsentligt att värna våra jordbruksmarker. Men vi har också sjöar som sänkts, våt- och torvmarker som dikats ut för att vinna mer åkermark. Många av dessa områden behöver av miljöskäl återställas till våtmarker eller sjöar igen. Vi har också åkermarker som beskogats under de senaste decennierna.

 

Jordbruksmarkens ekosystemtjänster.

De uppräknade ekosystemtjänsterna behöver kompletteras med betydligt fler bedömningsgrunder, exempelvis livsmiljöer och biologisk mångfald, respektive områdes klassificering ur naturvårdssynpunkt, ängs- och hagmarkernas värderingar, markernas respektive bördighet och kvalitet.

 

Det föreligger flera målkonflikter, dels konflikten åker (monokultur) kontra naturliga betesmarker (biologisk mångfald), dels konflikten jordbruksmark kontra skogsmark, dels exploatering av andra typer av värdefulla marker.

 

Det nämns om jordbruksmarkens värde som infiltrationsytor för grundvatten. Tyvärr noteras inte att våra genomsläppliga jordbruksmarker också medför att gödningsämnen, främst nitrater tillförs områdets grundvatten.

 

I bedömningen av ekosystemtjänsterna bör respektive skiftes bördighet, kvalitet och dessas påverkan på jordbruksfastigheten beaktas. Ängs- och hagmarkernas biologiska värden bör också bedömas.

 

Bilaga 2. Ekosystemtjänster och dessas bidrag.

Liberalerna håller inte med om alla bidragsberäkningarna även om angreppssättet är bra. Beräkningarna är alltför lågt satta för bl.a. biologiskt mångfald, pollinering, hållbart resande, nåbarhet till regionala målpunkter och till arbetsplatser.

Därtill bör nämnda tjänster kompletteras med ytterligare ett antal parametrar såsom naturvårdsklassificeringar, ängs och hagmarkernas klassificeringar eftersom det i jordbruksmarker inberäknas betesmarker.

 

 

Hållbar byggnation m.m. (sid 27).

En strävan bör vara att boende har nära till service som skolor, affärer, äldreboende och sina arbetsplatser. Tunga miljöstörande verksamheter behöver förläggas längre från bostäder. Samtidigt bör de ha god anslutning till större vägar och järnvägar.

 

Alternativ till ställningstaganden (sid 30).

Här framkommer det tydligt att det inte är enbart jordbruksmarkens värden som måste beaktas, utan det är all marks värden inklusive ekosystemtjänstvärden. Exempelvis har skogsmarken stor ekonomisk betydelse liksom för friluftsliv och inte minst biologisk mångfald! I lagstiftningen (MB 3:4) noteras också att ”Jord- och skogsbruk har nationell betydelse…”.

 

Förtätning av tätorter (sid 36).

Vid förtätning krävs också mer service av olika slag samt möjligheter till vissa typer av verksamheter och, vilket verkar vara bortglömt, behov av fler äldreboenden. De senare liksom förskolor kräver grönområden inom eller mycket nära fastigheten.

 

Samhällsnytta (sid 50).

Alternativen i utredningen visar på möjligheter att bygga ut ett antal tätorter. Frågan är om t.ex. VA-kapaciteten är tillräcklig? Det är mycket kostsamt att bygga ut VA liksom att komplettera med förskolor, skolor, äldreboenden etc. Därtill kommer kostnader för annan samhällsservice. Därför behöver de olika kommunala tröskelvärdena för respektive tätort finnas med vid de kommunövergripande bedömningarna.

 

Konsekvenser

Liberalerna kan acceptera att viss exploatering sker på jordbruksmark i kommunen, om det kan visas att exploateringen kan bedömas ha en väsentlig samhällsnytta.

Liberalerna har gått igenom samtliga i bilaga 4 upptagna områden, dvs. de områden som är utpekade i Översiktsplan 2016. Det presenterade materialet för respektive område är inte tillräckligt redovisat för att vi för resp markområde skall kunna tillstyrka eller avslå en exploatering på hela området eller enbart delvis.

 

Att bygga på jordbruksmark på Visingsö, norr om nuvarande bebyggelse i Gränna, i Skärstadsdalen och Tenhultsdalen behöver i princip stoppas helt. Exploatering på dessa områden bör endast få ske för väsentliga samhällsintressen. Utbyggnadsmöjligheterna är begränsade för flera tätorter i kommunen bl a med hänsyn till jordbruksmark. I stället bör kommunen satsa på utbyggnad av Barnarp och här tillskapa ett centrum. Utbyggnaden av Barnarp motiveras av ortens närhet till Torsviks verksamhetsområde och att ytterligare verksamhetsområden finns söder om samhället. Även Norrahammar-Tahe med närhet till verksamhetsområdena är ett intressant område att bygga ut.

 

Kommunen har köpt in hundratals hektar skogsmark vid Västra Jära för att skapa ett nytt verksamhetsområde. Det innebär att kommunen bör redan nu planera för utbyggnad av Bottnaryd med bostäder och kommunal service av olika slag.

 

Ordlista

Komplettera med ordlista med förklaringar.

 

 

Jönköping 2019-08-29

 

För Liberalerna. Jönköpings kommun

Jan Sidenvall