Liberalerna i Jönköping framför härmed följande förslag till förnyelse och komplettering av Program för hållbar utveckling – miljö (PHU) dels övergripande om programstrukturen, dels inom områdena Boende och stadsutveckling resp Energi och transporter som främst är föremål för remissbehandling men även områdena Vår livsmiljö samt Produktion och konsumtion.

REMISSVAR

Program för hållbar utveckling – miljö.

Inom Länsstyrelsen pågår för närvarande upp revidering av de regionala miljömålen. Denna uppdatering bör beaktas i kommunens kommande PHU.

Programmets struktur

Styrkedjan

Styrkedjans länkar har främst fokus på den professionella nivån. Den politiska nivån behöver förtydligas och utvecklas. Det anges att nämnderna har ansvar för sitt respektive miljömålsarbete och ska efterfråga resultat. Samhällsbyggnadsutskottet ska följa upp genomförandet och kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för PHU. Efter tidigare års påpekanden skickas numer PHU på remiss till de politiska partierna för synpunkter och förslag. Politiska initiativ bör även få komma och initieras från nämnder. I tjänsteskrivelser bedöms förslagen tillsammans med förvaltningens initiativ och förslag. Nämndernas beslut skickas vidare för en samlad bedömning i samhällsbyggnadsutskottet. Kommunfullmäktige fastställer sedan det reviderade programmet.

Roller och ansvar

Ansvar för mål och åtgärder ska självfallet vila på en nämnd. Om flera nämnder bidrar i arbetet ska en nämnd ha huvudansvar och arbeta i samverkan med annan berörd nämnd. Det är väsentligt att nämnden följer upp arbetet och vidtar lämpliga åtgärder för att främja måluppfyllelsen. För den professionella nivån bör inte enbart förvaltning anges utan också avdelning eller enhet. I kommunens program bör inte tjänstepersoner anges med namn, möjligen en tjänstefunktion. På kommunens hemsida kan det däremot vara lämpligt att ange kontaktperson. Vid personalomsättning är det enkelt att där ange nytt namn.

Programstruktur

I kommunen finns ett stort antal program som på olika sätt inbegriper miljöarbetet utifrån Agenda 2030, nationella och regionala mål. Programmen överlappar också varandra i viss mån. Frågan är vilken roll som PHU ska spela i denna något komplexa struktur. Flera av nuvarande åtgärder kan tolkas som en vidareutveckling av befintliga program inför kommande revideringar och uppdateringar. Som exempel kan nämnas införande av ekosystemtjänstanalys i detaljplaner, införande av grönytefaktor, cykelöverfarter på huvudcykelstråk. Det behöver tydliggöras om PHU ska ha en övergripande och sammanfattande roll eller enbart ha en komplementär roll, dvs genomföra åtgärder inom miljöområdet som inte ingår i annat program. Ekosystemtjänster och grönytefaktor borde vara lämpliga att ingå i grönstrukturplanen, cykelöverfarter i cykelprogrammet. Slutsatsen är att en översyn bör göras av den samlade programstrukturen för att undvika parallellitet och att viktiga miljöfrågor inte hamnar utanför. Samtidigt är det väsentligt att olika program samverkar i en helhet så att olika programs åtgärder inte motarbetar varandra.

När åtgärder föreslås bör miljönyttan bedömas så att de insatser som vidtas verkligen ger miljöeffekter.

Boende och stadsutveckling

Övergripande.

För en hållbar stadsutveckling i en växande kommun är det nödvändigt att målen i PHU uppfylls beträffande att andelen kollektivtrafik och andelen cykling ska öka. Påverkanskampanjer kan i viss mån bidra till detta men för att verkligen uppnå målen måste det finnas fysiska förutsättningar som ger snabbhet och trafiksäkerhet för de önskvärda alternativen. De fysiska förutsättningarna måste också beakta hur vardagspusslet ser ut för de boende.

Trafikslagens olika aspekter behandlas nedan under avdelningen Energi och transporter. Det förtjänar att påpekas att hur stadsutvecklingen genomförs är en grundläggande förutsättning för att lyckas uppfylla satta mål inom transportområdet. Det finns en klar risk för att nuvarande stadsutveckling ökar transportarbetet bl a genom att nya verksamhetsområden skapas utanför tätorterna utan utbyggd infrastruktur för andra trafikslag än den privata bilen.

Cykelprogrammet fokuserar mer på externa cykelstråk och parallella stråk i tätorterna än på breda, snabba och trafiksäkra huvudcykelstråk som binder samman stadsdelarna och kommundelarna. I Stockholms län planeras och byggs huvudcykelstråk med minst 3,5 m bredd för att skapa snabba stråk inom kommunerna och mellan kommunerna.

Utvecklingen inom kollektivtrafiken går långsamt men planering finns för att ge bättre förutsättningar för snabba transporter på stomlinjestråken. Det finns dock anledning att överväga hur linjerna ska dras och stråken utformas för att på ett effektivare sätt binda samman stora bostadsområden med stora arbetsplatsområden.

Vardagspusslet innebär besök på flera olika målpunkter. Om offentlig och kommersiell service samlas i noder skulle trafikarbetet kunna effektiviseras och gynna andra trafikslag än den egna bilen.

Vattenrening.

Pågående ledningsförnyelse är angelägen liksom införande av fettavskiljare i restauranger. Vad som behöver kompletteras är effektiv rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet. I Linköping har ett femte steg installerats för detta ändamål.

Som åtgärd föreslås att reningsverken kompletteras med ett femte steg för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier.

Risker och sårbarhet.

Liberalerna har under flera år påtalat riskerna med Dunkehallaåns dammar. Om en damm brister kommer det att medföra omfattande skador genom skred och översvämningar.

Som åtgärd föreslås att dammarna restaureras och muddras samt att nya dammluckor byggs.

Sommargågator.

Inom ramen för gångplanen eller på annat sätt bör fler sommargågator genomföras. Modellen innebär att trottoarer hålls fria och att halva gatubredden tas i anspråk för serveringar, försäljning m m. Trädgårdsgatan mellan Skolgatan och Nygatan är ett efterföljansvärt exempel på sommargågata. Även vintergågator har börjat att införas i andra kommuner för att främja aktiviteter under december-januari.

Som åtgärd föreslås att fler sommargågator prövas under sommarhalvåret för att skapa trivsamma förutsättningar för serveringar och handel i miljö fri från trafik (undantag cykling och utryckningsfordon). Även vintergågator bör övervägas.

Hämta-/lämnaplatser vid förskolor och skolor.

Åtgärder har vidtagits vid en del förskolor/skolor för att skapa en trafiksäkrare miljö genom bättre utformade hämta-/lämnaplatser. En systematisk genomgång bör göras för samtliga förskolor/skolor. Det gäller att även säkerställa god kvalitet på GC-stråk till skolorna inom ramen för Cykelprogrammet så att elever i högre grad ska kunna ta sig till skolan själva på ett trafiksäkert sätt.

Som åtgärd föreslås att trafiksäkerheten förstärks genom att lämpliga hämta-/lämnaplatser utformas vid förskolor/skolor. Fler elever ska kunna gå och cykla till skolan på trafiksäkra GC-stråk för att minska bilismen.

Energi och transporter.

Akvifer energi.

I en växande kommun är det väsentligt att flera energislag kommer till användning. Kommunen har en unik möjlighet att tillgodogöra sig ekvifer energi. Det kan vara ett viktigt komplement och alternativ till utbyggd fjärrvärme. Liberalerna har under en längre tid påtalat vikten av att akvifer energi tillgodogörs. Några byggnader använder akvifer energi, t ex Länssjukhuset Ryhov. I samband med nybyggnation och större ombyggnationer bör akvifer energi användas där så är lämpligt som ett viktigt alternativ till fjärrvärme. För att förebygga eventuella kommande problem med tillförsel av bränsle till kraftvärmeverket bör akvifer energi tillvaratas i betydligt större omfattning än för närvarande.

Som åtgärd föreslås att frågan om hur akvifer energi kan tillgodogöras utreds. Enligt Visioner för framtiden under detta avsnitt ska lokala energikällor användas så långt som möjligt och ske med förnybara energikällor. Akvifer energi uppfyller dessa villkor.

Torvmossar.

Klassificering av mossar bör ske enligt nationell värdeskala för att klargöra vilka mossar som är lämpliga att bryta för energiutvinning. Brytvärda mossar kan bidra till diversifiering av energikällor. Åtgärder för god naturvård av mossar av olika klass är också angeläget. Det är väsentligt att mossar efter brytning åtgärdas så att de inte läcker klimatgaser.

Som åtgärder föreslås fortsatt inventering av mossar i kommunen, klassificering enligt nationell värdeskala samt att åtgärder vidtas efter avslutad brytning.

Transporter.

PHU skriver fram ett antal mål för en ökad cykling i kommunen. Frågan är vad som ska ingå i PHU och vad som ska ingå i cykelprogrammet. Cyklingen ökar inte om inte cykelvägnätet är väl utbyggt och sammanhängande samt underhålls inte minst vintertid.

Som åtgärd föreslås att cykelprogrammet vidareutvecklas utifrån de mål som anges i PHU.

En annan planerad åtgärd är utredning angående hur trängseln ska minska i biltrafiksystemet. För att livspusslet ska gå ihop för många familjer är bilen som transportmedel den smidigaste lösningen. Det hänger ihop med hur samhället är uppbyggt rent fysiskt. Liberalerna har länge pläderat för att stadsdelar och kommundelar är planerade så att det finns noder som innehåller kommunal service som förskola, skola, samåknings-/infartsparkering och kommersiell service som närlivsbutik, postutlämning, frisör, bilservice (tankning, biltvätt) etc. Kommunal planering bör gå före och samordna kommunal service så att det blir intressant att samlokalisera kommersiell service. Genom noder åstadkoms en samlokalisering vilket kommer att bidra till att trafikarbetet minskar.

Som åtgärd föreslås att en övergripande modell för stadsplanering utarbetas med syfte att minska trafikarbetet och underlätta för alternativa miljövänligare transporter. För att minska bilåkandet mellan olika servicefunktioner som hör till vardagslivet är det väsentligt att samla kommunal och kommersiell service i noder eller centrumbildningar. Då kan flera ärenden uträttas på samma plats gåendes. Förflyttning mellan nod och hem resp mellan nod och arbetsplats kan då genomföras enklare och miljövänligare.

För att underlätta samåkning eller byte till annat färdsätt bör infarts-/samåkningsparkeringar anläggas på lämpliga platser samt samordnas med olika servicefunktioner som biltvätt, tankställe, mindre livsmedelsbutiker m m i mindre noder. De parkeringar som anlagts fungerar i varierande grad. Infartsparkeringen på Rosenlund används i liten utsträckning och infartsparkeringen vid Södra infarten används mest som arbetsplatsparkering.

Som åtgärd föreslås en översyn av lokaliseringen av infarts-/samåkningsparkeringar samt insatser för att marknadsföra dem och höja attraktiviteten.

Kollektivtrafik.

Samverkan med Länstrafiken bör vidareutvecklas för att se över linjedragningarna och därvid beakta frekventa målpunkter samt att färre linjer passerar Södra Strandgatan. Linjer från stadsdelar med låg beläggning kan samverka med stomlinjer via omstigningshållplatser och därmed undvika att gå från en stadsdel öster om Munksjön till en stadsdel väster om Munksjön. Exempel på sådana linjer är Ekhagen – Vätterslund och Österängen – Skänkeberg. Om färre linjer passerar Södra Strandgatan frigörs utrymme för stomlinjebussar med tätare trafik. Vid rusningstrafik är det köbildning med bussar på Södra Strandgatan. Om stomlinje 2 drogs via en bussgata utmed södra sidan av motorvägen från Ekhagens centrum till Bataljonsgatan och vidare mot Östra centrum skulle flera östliga stadsdelar snabbt kunna nå det stora målområdet A6-området-Ryhov.

Som åtgärd föreslås alltså en översyn av kollektivtrafikens linjedragningar för att få en attraktivare kollektivtrafik mellan stora bostadsområden och stora målpunkter.

Vår livsmiljö

Restaurering av sjöar och vattendrag är angeläget. Åtgärderna i Barnarpasjön måste slutföras och andra upptagna projekt under avsnittet Vatten och våtmarker genomföras. Under Risker och sårbarhet ovan fästs uppmärksamhet på Dunkehallaån med dess dammar.

Stockholm ska i höst börja med att räkna fram stadens koldioxidbudget. Den ska visa hur mycket koldioxid som varje invånare får släppa ut för att klara Parisavtalets globala mål. Föreslås att Jönköping vidtar samma åtgärd som Stockholm.

Produktion och konsumtion.

Konsekvenserna av plastanvändning i samhället måste uppmärksammas mer. Det gäller att ersätta plast med andra miljövänliga material, att samla in den plast som används för återvinning. Mikroplaster i sjöar och hav utgör en stor miljöutmaning. Förhållandena i Vättern utreds för närvarande. Konstgräsplaner är en annan omdiskuterad fråga.

Föreslås att mål och åtgärder arbetas fram för att kunna hantera plastfrågan på lämpligt sätt.

Kommunstyrelsens miljömålsanslag.

Föreslås att miljömålsanslaget inriktas mot övergripande administrativa insatser. Åtgärder inom ramen för PHU bör finansieras inom ramen för ansvariga nämnders anslag.

Jönköping 2019-05-27

För Liberalerna i Jönköpings kommun

Ingvar Åkerberg

Program för hållbar utveckling – miljö remissvar 2019