Stärk skyddet för personer med skyddad identitet

För snart två år sedan blev Alliansens utredning om förstärkt skydd för personer med skyddad identitet klar. Men hittills har ingenting hänt. Det är anmärkningsvärt. Det är ytterst regeringens ansvar att skydda landets invånare och att ge barn den hjälp och det stöd de har behov av och rätt till.

”Man vill ju finnas till”. Så uttryckte sig ett barn som levde med skyddade personuppgifter. Att leva skyddad är lite som att inte finnas till. I skolan kan dessa barn inte alltid stå med på klasslistor eller vara med på klassfoton. Okunskap hos dem de möter gör det ännu svårare eftersom barnen till exempel kan få förklara för myndighetspersoner att sekretessmarkering inte är detsamma som fingerade uppgifter. Ofta kan namnet men inte adressen stå med på klasslistor. Okunskap ska inte behöva leda till att barn hamnar utanför. Barn som har skyddade uppgifter behöver stöd på flera olika sätt och framförallt behöver de framförhållning och ett bra bemötande, inte mötas av okunskap.

2016 hade drygt 14 000 personer skyddade personuppgifter i Sverige, varav mer än 4 000 barn. Antalet barn med behov av sådant skydd ökar hela tiden och flera av dem är utsatta för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Den som är utsatt för eller riskerar att bli utsatt för personförföljelse, och som lever i ständig rädsla, ska kunna räkna med att samhället erbjuder effektiva skyddsåtgärder. Frågor om skydd för personuppgifter har därför övervägts vid ett flertal tillfällen. Systemet har stegvis förbättrats men det finns fortfarande brister och behov av förbättringar. I juni 2014 tillsatte Alliansregeringen därför en utredning för att föreslå åtgärder som skulle ge ett förstärkt skydd.

Det finns tre sorters skyddade personuppgifter: Sekretessmarkering innebär att myndigheter ska vara särskilt försiktiga med att lämna ut personens adress och telefonnummer. Kvarskrivning betyder att det bara är Skatteverket som vet var personen egentligen bor. Fingerade personuppgifter, som är det starkaste skyddet, innebär att personen får ett nytt namn och ett nytt personnummer. Alla som bor ihop, även barn, bör ha samma skydd så att man inte kan spåras upp via kända familjerelationer.

Med ett bra skydd kan den som är hotad eller förföljd känna sig tryggare men skyddet innebär svårigheter för den enskilde. Det blir till exempel svårare att vara ute på sociala medier, köpa saker på internet eller ha ett bibliotekskort. Det går inte att köpa något på avbetalning. Det kan också bli svårare att försörja sig eftersom det innebär en risk att lämna sina personuppgifter till en arbetsgivare.

I Barnombudsmannens rapport från 2012 framkom att barn och ungdomar med skyddade personuppgifter upplevde ensamhet, otrygghet och brist på information och de berättade om myndigheters bristande kunskap, stöd och bemötande. 2014 tog därför Länsstyrelsen i Östergötland fram en handbok för dessa barn och unga. Handboken är ett steg i rätt riktning men bättre utbildning för de som möter barnen är nödvändigt.

Den 30 juni 2015 blev utredningen ”Ökad trygghet för hotade och förföljda personer”, som Alliansen tillsatt, äntligen klar. Den föreslog bland annat ett nytt förenklat skyddsinstitut som skulle ersätta kvarskrivning och kallas skyddad folkbokföring. Alla författningsändringar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2016. Barnombudsmannen var positiv till förslaget som förväntades leda till ett förstärkt skydd och en enklare vardag för berörda personer. BO beklagade dock att utredningen inte på ett tydligare sätt tagit hänsyn till barns särskilda situation och rättigheter. Alla barn och unga som lever i Sverige – oavsett om de lever med skyddade personuppgifter eller inte – har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Efter att utredningen blev klar och remissvar ingivits har ingenting hänt. Det är anmärkningsvärt. Det är ytterst regeringens ansvar att skydda landets invånare och att ge barn den hjälp och det stöd de har behov av och rätt till. Regeringen måste därför omgående vidta åtgärder, baserade på det material som var klart för snart 1,5 år sedan, för att försvara skyddade personers frihet och säkerställa de skyddade barnens bästa.

 

Anna Mårtensson
åklagare (L)

Ulrika Rogland
målsägandebiträde (L)