Utveckla en professionsutbildning för gymnasielärare

En skådespelare blir inte skickligare genom att fördjupa studierna i teaterhistoria. Låt även lärare bli regisserade för att utveckla sin undervisningskompetens. Våga tala om och diskutera hur lärarprofessionen kan utvecklas genom reformerad lärarutbildning och kompetensutveckling med fokus på metodik och förhållningssätt!

Att ersätta utbildningsvetenskap med mastersutbildning i gymnasielärarutbildningen är inte odelat positivt. Det är till fördel om lärare, som ska handleda gymnasieelever i det gymnasiearbete (uppgift om 100 gymnasiepoäng) som ingår i gymnasieprogrammen, har mastersutbildning. Men risken är att teoretiskt välutbildade finner att andra arbetsområden än läraryrket är väl så intressanta och utvecklande.

Det gäller att lärarutbildningar får en egen profil och identitet som betonar läraryrkets speciella profession. I nuvarande gymnasielärarutbildning ingår verksamhetsförlagd utbildning som en strimma genom hela utbildningen. Dess kvalitet är omdiskuterad eftersom handledarskap och metodik har brister.

Den tidigare ämneslärarutbildningen gavs i form av ett år med metodik, övningsundervisning och praktik efter avslutad universitetsexamen. Ett sådant upplägg är till fördel också med tanke på de som under arbetslivet byter karriär och övergår till läraryrket. De som blir yrkeslärare behöver en professionsutbildning för läraryrket liksom de som har en teoretisk universitetsutbildning och har arbetat inom andra yrkesområden.

Genom att införa en särskild professionsutbildning för gymnasielärare kan alltså samordning ske för både nyexaminerade och de som byter yrkesbana senare under arbetslivet. Läraryrket bygger inte enbart på ämneskunskaper. För att stärka läraryrket är det väsentligt att utveckla en professionsutbildning.

Man kan enkelt säga att kriterierna för en bra lärare är att ha goda ämneskunskaper, ha en väl utvecklad metodik och att ha ett bra förhållningssätt till eleverna. En gymnasielärare möter klasser och elever med olika förutsättningar och förmågor som läraren ska förhålla sig till. Utan en gedigen professionsutbildning kan det bli problem och svårigheter för läraren. Det leder också till svaga skolresultat hos eleverna.

Med en professionsutbildning kan också nya karriärvägar skapas för gymnasielärare i form av handledare eller metodiklärare. Det behövs fler karriärmöjligheter för lärare än förstelärare och skolledarkarriär.

Skoldebatten har för stort fokus på lärarnas teoretiska kunskaper och på återförstatligande av skolan. Några debattörer lyfter dock fram behovet av metodikutveckling. För stor betoning på elevernas eget arbete och inflytande har inte gagnat skolresultaten. Man kan jämföra med idrottsrörelsen som betonar ledarskap och strukturerad träning för att resultat ska åstadkommas.

Olika organisatoriska reformer har inte främjat skolresultaten. Det har funnits en övertro på sådana åtgärder. I yrken där man arbetar med människor är det särskilt viktigt att utbildningen inte bara innehåller teori utan även professionsutbildning. Motsvarande diskussion förs också beträffande sjuksköterskeutbildningen där praktikens kvalitet brister.

Mastersutbildning som grund för gymnasielärare i teoretiska ämnen i all ära men det gäller att också utveckla en professionsutbildning som ger kvalitet och status för läraryrket. För yrkesverksamma lärare behövs kompetensutveckling för att utveckla förmågan att förhålla sig till elever med olika typer av diagnoser och inlärningssvårigheter, att förhålla sig till ungdomskulturens förändringar över tid samt att kunna leda en elevgrupp i olika undervisningssituationer. Kompetensutveckling behövs också inom didaktik och metodik för att förbättra undervisningen så att bättre elevresultat uppnås.

Tillfälliga statliga utvecklingsbidrag har en tendens att ge kortvariga effekter. Kommunens långsiktiga kvalitetsarbete och Skolinspektionens utveckling mot att i större utsträckning utvärdera undervisningens kvalitet snarare än att följa upp formalia är mer verksamma metoder för att förbättra skolresultaten.

En skådespelare blir inte skickligare genom att fördjupa studierna i teaterhistoria. Låt även lärare bli regisserade för att utveckla sin undervisningskompetens. Våga tala om och diskutera hur lärarprofessionen kan utvecklas genom reformerad lärarutbildning och kompetensutveckling med fokus på metodik och förhållningssätt!

Ingvar Åkerberg
Kommunfullmäktigeledamot (L)
Jönköping 2016-08