Värna, vårda och vidareutveckla kulturhistoriska miljöer

Stadsbyggnad handlar inte bara om att bygga nya bostäder. Det gäller också att vårda äldre värdefulla byggnader och miljöer. Kommunen behöver utveckla och förbättra sitt arbete med kulturmiljöer.

Hovrättstorget är en gammal värdefull miljö med Hovrätten och Gamla Rådhuset från 1600-talet. Teaterbyggnaden från början av 1900-talet är i sig en intressant byggnad men avviker i skala från 1600-talshusen. Den döljs också i viss grad av dubbla trädrader.

När hovrätten flyttar till nya lokaler är det angeläget att staten finner en användning för den gamla hovrättsbyggnaden. Inredningen är värdefull och måste kunna bevaras. Någon form av museiverksamhet är kanske lämplig.

Gamla Rådhuset står nu tomt och behöver finna en ny användning. Så här gamla byggnader uppfyller inte dagens krav på utrymningsvägar, vilket försvårar att finna en passande användning. Nödutgång på baksidan i form av en öppen spiraltrappa har tyvärr inte tillåtits.

Hovrättstorget tillsammans med Museigatans bevarade trähus utgör en vacker och värdefull kulturmiljö. Museiparken framför Länsmuseet bör efter avslutade va-arbeten förändras och utvecklas till en förskönad plats som passar in i sammanhanget.

Tändsticksområdet är en annan sammanhängande kulturmiljö som är viktig att bevara och utveckla tillsammans med hospitalsområdet. I dag står Johan III:s hospital tomt och behöver finna en ny användning. För flera år sedan gjordes en utredning med syfte att utveckla och förbättra stråken inom Tändsticksområdet. Tyvärr är ännu inget av detta genomfört.

Efter flera års överväganden och beredningar fattades beslutet att kommunen skulle behålla Rosenlunds Herrgård i egen ägo, renovera byggnaderna och parkerna. Snart är allt genomfört och vi har fått en värdefull miljö och ett uppskattat besöksmål i kommunen.

Både Östra centrum och Västra centrum har bevarandekvarter som visar den gamla stadens byggnation och gestaltning. Ulfsparregården är ett av dessa värdefulla kvarter. Stadens värdefulla byggnader är väl dokumenterade. Det är väsentligt att värna om olika märkesbyggnader från olika tidsepoker.

I kommunens olika delar finns flera värdefulla miljöer. Som exempel kan nämnas Smedbyn i Huskvarna och Grännas gamla bebyggelse och torg. Privatägda Gunillabergs säteri, som är byggnadsminnesförklarad, är ett annat exempel.

Stadsbyggnadspriset består av tre delar varav en är pris för god byggnadsvård. Detta pris bör uppmärksammas mer för att stimulera fastighetsägare till att vårda sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Vid några tillfällen har Stadsbyggnadspriset tilldelats ett nominerat förslag för god byggnadsvård.

Kommunen bör ta kontakt med berörda myndigheter för att gemensamt kunna planera för en publik verksamhet i de äldsta profana byggnaderna, det vill säga Hovrätten, Gamla Rådhuset och Johan III:s hospital.

Det är väsentligt att kommunen värnar sina värdefulla kulturmiljöer som också är uppskattade besöksmål.

Ingvar Åkerberg (L)
Ledamot kommunfullmäktige
Lars-Erik Zackrisson (L)
Ledamot tekniska nämnden
Jan Sidenvall (L)
Ledamot stadsbyggnadsnämnden
Inger Gustafsson (L)
Ordförande Länsmuseets styrelse

Att bygga samhälle i Jönköpings kommun – inte bara bostäder

Det råder brist på detaljplanerad och byggklar mark för industrier och verksamheter i kommunen. Efterfrågan är hög och den mark som finns tillgänglig är i princip fulltecknad eller slutsåld.Fortsatt utveckling pågår vid Hedenstorp och Torsvik/Stigamo. Ett framtida verksamhetsområde planeras vid Västra Jära som ligger vid riksväg 40 väster om Jönköping.Samtidigt pågår arbete med att omvandla gamla verksamhetsområden till bostadsområden. Kvarvarande industrier behöver flytta till nya platser. Exempel på sådana omvandlingsområden är Rosendala i Huskvarna och kvarteret Valplatsen vid Österängen.Möjlighet för viss verksamhet kan komma att finnas i dessa områden. Det är förvisso en poäng att komplettera med bostäder vid kollektivtrafikens stomlinjer men poängen går förlorad om det inte också tillkommer nya arbetsplatser i närheten av stomlinjerna.Andelen som åker kollektivt med buss har tyvärr stagnerat. Båda målpunkterna bostad och arbetsplats behöver finnas vid stomlinjer om bussåkandet ska öka.

Det är en stark tendens att vilja etablera företag i skyltläge utmed de stora vägarna. Rosendala och Valplatsen har skyltläge utmed E4:an. Detta kommer inte att tas tillvara trots att det skulle bidra till att minska bullret från motorvägen för bostädernas del. Kommande omvandlingar medför att det kommer att finnas få verksamhetsområden i den östra delen av kommunen. När Torsvik/Stigamo började byggas ut verkade inte kommunen för att bygga bostäder i närheten. Det bör vara möjligt att kunna bo i närheten av sin arbetsplats, exempelvis i Barnarp och nya bostadsområden öster om Barnarp och norr om Lovsjön. Även om man byter arbete oftare än bostad bör man beakta sambandet mellan boende, service och arbete. Konsekvensen av kommunens utbyggnadsstrategi har blivit att trafikarbetet har ökat markant. Många har inte gång- eller cykelavstånd till sina målpunkter. Kollektivtrafiken har tyvärr inte stomlinjer mellan bostadsområden och stora industriområden. Det flesta förflyttar sig med bil.
Jönköping kan inte bygga den runda täta staden utifrån de geografiska förutsättningarna. Alternativet är bandstaden där stadsdelarna ligger på rad och är sammanbundna av stråk för olika trafikslag. Än finns tid för att rätta till bristerna. Samset/Åsen kan bindas samman med Hedenstorp och bilda ett stråk med en förlängd stomlinje för kollektivtrafiken. Även det framtida verksamhetsområdet Västra Jära bör anknytas.En stomlinje kan förlängas från Råslätt genom nya planerade bostadsområden öster om Norrahammar fram till Torsvik. En annan stomlinje kan förlängas från Råslätt till Hyltena och Stigamo via Barnarp och Lovsjön.Nya verksamhetsområden behöver etableras i Huskvarnadelen med stomlinjeanknytning.

Ett hållbart samhälle kräver att trafikarbetet blir effektivare, att stråk finns för snabba förbindelser för cykel och kollektivtrafik. Ett samhälle består inte enbart av bostäder. Arbetsplatser behöver fördelas i hela kommunen. Nu sker de största verksamhetsetableringarna i utkanten av staden utan anknytning till bostäder. Det är ingen hållbar strategi.
Ingvar Åkerberg (L)Ledamot kommunfullmäktige, Jönköpings kommun
Jan Sidenvall (L)Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Jönköpings kommun

Medborgardialog ger delaktighet!

För att minska klyftan mellan medborgare och politiker är det väsentligt att utveckla medborgardialogen för att ge kunskap, insikt och delaktighet i kommunala utvecklings- och förändringsprocesser. För politiker gäller det att tydligare ta reda på vilka krav och förväntningar som finns hos invånarna. Medborgarna behöver bli mer insatta i de problem som politiker är satta för att lösa. De behöver få bättre möjlighet att komma med synpunkter och idéer i ett tidigt skede för att kunna påverka utvecklingen.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedrev för några år sedan ett utvecklingsprojekt kring medborgardialog tillsammans med ett antal kommuner. Jönköping deltog dock inte i detta arbete. Det gäller att ta vara på erfarenheter från projektet och hur arbetet fortsätter att utvecklas i andra framgångsrika kommuner.

Plan- och bygglagen (PBL) innebär att ett detaljplaneförslag för ny byggnation ska bli föremål för samråd. Vid ett samrådsmöte presenteras ett tämligen färdigt förslag som berörda kan diskutera på mötet och lämna in skriftliga synpunkter på. Planbeslut kan överklagas. Vid prövningen bedöms främst om det finns handläggningsbrister eller om något står i strid mot gällande lagstiftning. Det är knappast synpunkter på gestaltningsfrågor som avgör om ett överklagande bifalls. Resultatet brukar bli att processen försenas och att kanske smärre detaljer justeras.

Vid en medborgardialog som i princip börjar med ett vitt papper kan man förutsättningslöst diskutera tänkbara lösningar på t ex en byggnation. Man kan låta sig inspireras av goda exempel från andra kommuner. Det gäller att ta vara på goda erfarenheter och undvika misstag som uppenbarats i liknande sammanhang. Det gäller att dialogen kommer fram till en samsyn för att undvika motsättningar och överklaganden.

I ytterområden finns det en mångfald av frågor att ventilera kring hur kommundelen kan utvecklas på bästa sätt. Det gäller bostadsbehov, servicebehov, möjlighet att etablera fler arbetsplatser, förbättrad infrastruktur m m. Det gäller att ta vara på kommundelens identitet och fortsätta en gynnsam utveckling. Detta sker bäst genom en medborgardialog. Utvecklingsgrupperna i kommundelarna spelar också en viktig roll.

Även skolfrågor och sociala frågor kan utvecklas genom en medborgardialog. Digitalisering och olika kvalitetsfrågor är viktiga att förankra. Utbud och efterfrågan inom kultur- och fritidsområdet är andra områden som lämpar sig för en medborgardialog. En viktig aspekt är att medborgarna får förståelse för att kommunens ekonomi sätter gränser för vad som är möjligt att åstadkomma. Det gäller att välja lösningar som håller god kvalitet inom de ekonomiska ramarna.

Det gäller att fortsätta utveckla medborgardialogen utifrån olika frågeställningar. Politiker tillsammans med tjänstepersoner har en viktig roll att förklara, förankra och utveckla olika ärenden på ett sätt som gagnar kommuninvånarna. Beslut ska helst uppskattas och minst av allt inte förlöjligas. Tillsammans ska vi utveckla kommunen!

Ingvar Åkerberg (L)

Lars-Erik Zackrisson (L)

Bra att A6- ravinerna räddas!

Det nya arrendeavtalet på A6 betyder mycket för invånare och turismen.

Tekniska nämnden har vid sitt junisammanträde beslutat att teckna ett nytt arrendeavtal med A6 Golfklubb på 25 år.

Det är glädjande att ett vackert naturområde tas till vara och utvecklas för rekreation och friluftsliv. Det betyder mycket för kommunens invånare och för turismen. Närheten till Länssjukhuset Ryhov underlättar för friskvårdsinsatser.

Var framtida bostadsområden ska byggas har diskuterats under många år. Det första alternativet var att utveckla ett större område mellan Kortebo och Bankeryd.

Efter hand växte insikten fram att Kortebovägen inte skulle klara en starkt ökad trafik. Det är knappast görligt att bygga ut gatan. Det skulle egentligen inte vara till gagn för den stora proppen ligger vid Talavid. Tanken på Korteboalternativet övergavs.

Nästa alternativ föll på A6-området med golfbana och raviner. Efter flera års funderingar och konsultutredningar framkommer att det är vanskligt att bygga i ett ravinområde med skredrisker. Höga naturvärden skulle gå förlorade.

Principen om den runda täta staden är svår att tillämpa i Jönköping med tanke på de geografiska förhållandena med förkastningsbranter, sjöar och våtmarker.

Jönköping är bättre lämpad att byggas enligt bandstadsprincipen där stadsdelar ligger på rad och sammanbinds med stråk som har tillräcklig kapacitet för olika trafikslag.

Ingen kommer på den absurda tanken att omvandla Stadsparken eller Vattenledningsparken till stora bostadsområden.

A6 gamla övningsområde har också höga naturvärden som måste tas till vara. Intill ligger naturreservatet Strömsbergsskogen.

Liberalerna har under många år värnat om att utveckla A6-området på sätt som motsvarar det nu tecknade avtalet med golfklubben.

Under kommande år kommer Södra Munksjöområdet med bland annat Gamla Flygfältet att omvandlas. Det är då väsentligt att det i närheten av de nya bostadsområdena, som kommer att få en hög exploateringsgrad, finns naturområden att tillgå.

Lars-Erik Zackrisson (L)

ledamot, tekniska nämnden

Ingvar Åkerberg (L)

ledamot, Jönköpings kommunfullmäktige

Tag vara på årsrikas erfarenheter och idéer!

Är det rimligt att på grund av Coronapandemin utestänga en stor grupp förtroendevalda från möjligheten att delta i viktiga politiska beslut? Vi liberaler tycker inte det.

Men det blir konsekvensen av det beslut som kommunfullmäktige fattade den 16 april.  Kommunstyrelsen fick då i uppdrag att ”implementera digitala lösningar för sammanträden på distans”, vilket är bra.

Tyvärr begränsar man i beslutet deltagande på distans till de tillfällena då man riskerar att inte bli beslutsmässiga. Med tanke på att bara hälften av fullmäktige eller nämnder behöver vara bemannade för att vara beslutsmässiga, kommer det i praktiken innebära att man aldrig öppnar för deltagande på distans.

Liberalerna var det enda parti som hade en annan uppfattning om detta när kommunfullmäktige behandlade frågan. Beslutet innebär nämligen att en stor grupp förtroendevalda, som i dessa Coronatider ingår i den så kallade ”riskgruppen”, inte kommer att kunna delta i nämndssammanträden så länge som pandemin pågår.

Region Jönköping och en rad andra kommuner har redan fattat beslut som gör det möjligt att delta i sammanträden genom digitala lösningar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har gett ut rekommendationer om hur detta ska hanteras. Frågan vi ställer oss är: varför inte i Jönköpings kommun?

När vi under de kommande månaderna exempelvis ska diskutera och fatta beslut om budgeten inför 2021-2023 och flera andra viktiga frågor, kommer i princip inga förtroendevalda i vår kommun som är över 70 år att kunna delta i beslutsprocessen.

Naturligtvis är den fysiska närvaron vid sammanträden att föredra. Kommunikationen blir bättre när man är i samma rum. Även byte av lokal för att få större avstånd mellan ledamöter som känner oro har nekats. Att i dessa exceptionella tider begränsa deltagandet på distans till de tillfällen när beslutsmässighet annars inte uppnås är omodernt och exkluderande. Vi tror helt enkelt att besluten blir sämre när en hel åldersgrupp utestängs.

Hela gymnasieskolan arbetar nu med digitala lösningar för att genomföra undervisningen. Vi får en ny generation medborgare som ser digitaliseringen av mötesformer som en självklar del av livet. Mängder med möten, förhandlingar och beslut inom såväl näringslivet, civilsamhället som den offentliga sektorn, hanteras nu på digitala mötesplatser. Politiken måste också bejaka denna utveckling, även i vår kommun.

Vår förhoppning är att kommunstyrelsen tänker om när man behandlar den här frågan. Släpp in även ”riskgruppen” i den politiska beslutsprocessen! Den här gången rör det oss 70-plussare. Nästa gång kan det vara en helt annan grupp.

Stig-Arne Tengmer (L), vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden

Ingvar Åkerberg (L), gruppledare

Både närmare och mer funktionella

De fysiska frågorna, miljöarbetet och digitaliseringen utgör stora utmaningar främst för mindre kommuner. I stället för en flora av olika samarbetsformer skulle kommungrupper kunna bildas för att gemensamt arbeta inom dessa områden. Läs mer

Kommunerna måste bli likvärda.

De demografiska förändringarna påverkar kommunernas förmåga att genomföra sina uppdrag. Under de senaste 30 åren har en tredjedel av Sveriges kommuner minskat sitt invånarantal. Tio kommuner har minskat med cirka 30 procent. De är främst kommuner i Norrland, västra Svealand och östra Götaland som drabbats av sjunkande invånarantal. De demografiska förändringarna innebär också att andelen äldre och unga ökar. Läs mer

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2019 – 2024

Sammanfattningsvis vill Liberalerna framhålla följande:

  • Det behöver byggas trygghetsbostäder och andra typer av serviceboenden (s k mellanboenden) i de olika kommundelarna för att tillgodose sociala behov och stimulera flyttkedjor.
  • Andelen äganderätter (singeltomter) behöver öka i kommundelarna för att möta efterfrågan.
  • Små lägenheter för studenter, ungdomar, äldre, långpendlare m fl bör integreras i centrala kommundelar för att undvika större kategoriboenden.
  • Vättersnäs 1:1 (Sannaängen) bör utgå ur projektplanen för nybyggnation.
  • Kommande utbyggnadsstrategi bör ha fokus på dels en utbyggnad mellan Ljungarum och Barnarp samt vidare mot Lovsjö, dels på en utbyggnad öster om Norrahammar för att ge närhet till stora verksamhetsområden.
  • Samverkan mellan byggnation av bostäder och skolor behöver utvecklas ytterligare.
  • Noder med olika typer av offentlig och kommersiell service bör planeras tillsammans med bostadsproduktionen i olika kommundelar/stadsdelar för att minska trafikarbetet och underlätta i vardagen.

Läs mer

Program för hållbar utveckling – miljö remissvar 2019

Liberalerna i Jönköping framför härmed följande förslag till förnyelse och komplettering av Program för hållbar utveckling – miljö (PHU) dels övergripande om programstrukturen, dels inom områdena Boende och stadsutveckling resp Energi och transporter som främst är föremål för remissbehandling men även områdena Vår livsmiljö samt Produktion och konsumtion. Läs mer

Liberala initiativ från Jönköping återfinns i januariavtalet!

Genom debattartiklar, motioner till Liberalernas landsmöte, lokalt valmanifest och lobbyverksamhet har vi liberaler i Jönköping bidragit med synpunkter och inlägg under 2017 och valåret 2018 som vi nu kan se ingå i januariavtalet i riksdagen mellan S, MP, C och L. Avtalet innehåller 73 punkter. Nedan visas några punkter ur avtalet och vad vi har bidragit med i den politiska debatten. Läs mer