Skolans avgörande betydelse

/i ,

Dilba Zandi skriver förtjänstfullt om skolans betydelse, i avseende hur vi ska få stopp på våldet bland unga (JP 20211229). Hon avslutar sin debattartikel med att ”utmana politikerna i Jönköpings kommun att göra vad som krävs …”

Jag antar gärna den utmaningen och för gärna en diskussion om skolans avgörande betydelse för hur vi förhindrar att unga människor hamnar fel. Skolans betydelse kan inte nog värderas.

Först vill jag konstatera att det generellt sett inte är ungdomar som gått ut grundskolan med behörighet att studera på gymnasiet, som väljer en kriminell bana. Det är inte heller unga som studerar på gymnasiet och som tar sin studentexamen som ansluter sig till kriminella grupper. Därför är en bra skola där elever blir behöriga till gymnasiestudier och där elever tar sin studentexamen, den viktigaste förebyggande insatsen mot det våld som vi sett eskalera på vissa orter.

Den politiska debatten om unga och kriminalitet borde i större utsträckning än vad som sker handla om skolans centrala roll för såväl enskilda individer, som för samhällsutvecklingen. Därom är vi ense.

De resurser man nu satsar på repressiva åtgärder borde balanseras med resurser till skolan.

Att Jönköping inte finns med på listan över kommuner med särskilt utsatta områden kanske i detta sammanhang ska ses som ett tecken på att vår kommun, trots allt, har en bra skola. Och jag skriver trots allt, därför att vi har stora utmaningar även i våra skolor.

Vad gör vi då från politiskt håll i Jönköpings kommun för att skolan ska vara en plats där ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas positivt? Nämner här några av de särskilda insatser som just nu aktualiseras.

  • Ett aktivt rekryteringsarbete för att anställa fler behöriga lärare och att ge vidareutbildning och fortbildning till befintliga lärare. Målet är att vi inte ska ha obehöriga lärare.
  • Ett fokus på barns och elevers språkutveckling. Just nu anställer vi särskilda språkpedagoer som ska arbeta i både förskola och grundskolans tidiga åldrar. Klarar eleverna språket klarar de också att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.
  • Under 2022 återstartar vi den resursskola som lades ner för ett antal år sedan. Där ska elever med stora stödbehov få sin undervisning.
  • För att minska frånvaron i skolan och för att minska lärarnas arbete med frånvarande elever anställer vi särskilda skolsocionomer. Dessa ska bland annat avlasta lärarna med föräldrakontakter.
  • Skolans fysiska lärmiljö ska inte underskattas. Vår kommun har skollokaler med stora brister, som försvårar den pedagogiska verksamheten. Under de kommande åren investerar vår kommun på rekordnivåer för att bygga oss ur dessa brister.
  • Vi avsätter resurser för fortbildning av lärare i ett särskilt professionsprogram. Satsningen har bland annat lett till ett ökat antal behöriga speciallärare och specialpedagoger.

Skolan och dess lärare är navet i samhällsutvecklingen. Om skolan klarar att ge fler unga möjligheter att fullfölja sin utbildning, minskar också risken att fler unga hamnar i den ”kriminella fällan”.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och Utbildningsnämnden

Modersmålsundervisningen behöver utvecklas, inte avvecklas

/i ,

Kristdemokraterna föreslår nu att modersmålsundervisningen ska avvecklas i skolan. Som politiskt parti har man full frihet att föreslå förändringar men argumentationen haltar rejält när partier påstår att det inte finns studier eller forskning som säger att modersmål har positiva effekter på elevernas inlärning och skolgång i allmänhet.

Tvärtom så finns forskning som påvisar flera positiva effekter exempelvis förbättras ordförrådet, att om man behärskar sitt eget modersmål så har man enklare att lära sig ett annat språk men även lära sig grammatik. Det har även positiva effekter på matematik. Detta visar till skillnad från Kristdemokraternas felaktigt underbyggda förslag att elever som läser modersmål faktiskt gynnas av det i sin skolgång.

Kristdemokraterna får gärna ansluta sig till Liberalernas politik där vi vill förstärka det svenska språket i förskolan som i skolan.

Generellt måste vi höja kvaliteten och andelen behöriga i skolan, men det är inget specifikt problem som endast finns inom modersmålsundervisningen. Dessutom är det anmärkningsvärt att Kristdemokraterna använder modersmålsfrågan för att motivera satsningar på SFI-undervisningen. Vi behöver utveckla båda delarna. Vi har under många år drivit frågan om SFI, hur vi kan individanpassa undervisningen, öka andelen behöriga samt bättre anpassa i inriktningarna dels till den utbildningsnivå de nyanlända har med sig dels hur utbildningarna kan knytas närmare arbetslivet. Stora satsningar görs nu också nationellt på yrkesinriktad vuxenutbildning som är en av de mest effektiva vägarna in på arbetsmarknaden. Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att modersmålsundervisningen är central för elevernas utveckling och skolgång och att det finns stöd för detta i forskningen. Vi hoppas därför att detta kommer gälla även i kommande skolpolitiska dokument som partiet arbetar fram- men just nu verkar partiet trampat helt snett.   

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande, barn-och utbildningsnämnden, Jönköping 

Debatt: Bristande läskunnighet bäddar för kriminalitet

/i , ,

Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet. Att unga i Sverige läser och förstår mindre får enorma konsekvenser, skriver företrädare för Liberalerna.

Efter den senaste tidens avskyvärda våldsdåd fokuserar samhällsdebatten med rätta på hur vi ökar tryggheten. Utvecklingen kräver fokus på brottsoffer och handlingskraft här och nu mot förövarna. De politiker som på allvar vill göra Sverige till ett tryggare land bör också intressera sig för pojkars läskunnighet och skolresultat. 

Den 8 september firas den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse. Detta gäller främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet. Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort.

De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet. Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle. 

Vi ser en helt oacceptabel utveckling i Sverige där kriminella gäng hotar och begränsar alldeles för många människors liv. Liberalerna har presenterat ett antal viktiga förslag för att komma till rätta med utvecklingen, såsom skärpta straff för gängbrottslingar, fler poliser och bättre verktyg till rättsväsendet, att göra det kriminellt för dömda brottslingar att rymma och skärpt säkerhet på SIS (Statens institutionsstyrelse) som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Liberalerna vill också se tidigare, tydligare och tuffare insatser när unga begår brott.

Viktigast av allt är att fånga upp de pojkar som riskerar att hamna i utanförskap tidigt, redan i förskolan. Det gör vi genom att genomföra Liberalernas förslag om att göra förskolan obligatorisk från fem års ålder, genom att prioritera svenska språket i förskolans läroplan och säkerställa att all pedagogisk personal i förskolan måste kunna prata svenska. Det gör vi också genom att fler skoltimmar med fokus på svenska och läsning och genom att bryta den pedagogiska segregationen och se till så att skickliga lärare lockas till tuffa skolor.

Att stärka pojkars skolresultat och inte minst öka deras läskunnighet är en central jämställdhetsfråga. Det handlar om att öka pojkars livschanser men också om att göra Sverige tryggare och till ett möjligheternas land för fler. 

Låt det här årets internationella läskunnighetsdag bli den allra sista där vi bäddar för kriminalitet genom att var fjärde pojke läser för dåligt.  

Cecilia Elving

ordförande, Liberala Kvinnor

Angela Hafström

ordförande, Liberala Kvinnor Jönköpings län

David Gerson

talesperson, Liberalerna Jönköping 

Stig-Arne Tengmer (L)

vice ordförande, barn- och utbildningsnämnden Jönköping 

Bertil Rylner (L)

ledamot, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Jönköping

Utan förskolan skulle Sverige stanna

/i , ,

Jönköpingspostens ledarredaktion diskuterar i en artikel på ledarsidan (den 17/8) om förskolan från 3 eller 4 års ålder ska göras obligatorisk eller inte. Det är ett av förslagen i Jämlikhetsutredningen.

Vi uppfattar att artikeln ifrågasätter betydelsen av förskolan. Ledarredaktionen tycker att läroplanen är ”full av fina ord” och man ”har svårt att se hur de yngsta gynnas av att lämnas bort”. Artikeln andas en negativ syn på förskolan. Den betecknar barnens vistelse där som en ”kollektiv straffkommendering till överfyllda förskolor”. Barnen kan också anses vara offer av att daghemmen blev förskolor 1998 då utbildningsdepartementet övertog ansvaret. ”Kombinerat med maxtaxa har detta ofta lett till betydligt sämre kvalitet. De egentliga vinnarna är inte barnen, utan Lärarförbundet som kunnat höja en av medlemsgruppernas yrkesstatus. Barnen är snarast offer.”

Vi förvånas över att se den här typen av inställning till den moderna förskolan och till förskollärare och annan personal. Förskolan är en av hörnstenarna i vårt svenska välfärdssamhälle. Den är mer än barnpassning när föräldrarna arbetar. Förskolan kompletterar föräldrarnas ansvar för barnen med en verksamhet som ”utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen).

Man kan med fog påstå att utan förskolan skulle Sverige stanna. Något väsentligt och betydelsefullt skulle fattas om förskolan inte fanns. Förskolan fyller idag en omistlig funktion i våra gemensamma ansträngningar för att barn ska växa upp under så gynnsamma förhållanden som möjligt och med en så jämlik start i livet som möjligt.

Den svenska förskolan måste fortsätta utvecklas, och inte ta flera steg bakåt, som vi tolkar är önskemålet i den här ledarartikeln.

Kommunens ansvar för förskolan förpliktigar. Personalens kompetens, barngruppernas storlek, hur verksamheten är organiserad och lämpliga lokaler är ständigt pågående frågor. Vi känner inte igen oss i att politiker skulle gömma sig ”bakom floskler” i dessa frågor. Vi är allvarligt bekymrad över när förskolor måste skriva in allt för många barn i grupperna, exempelvis av skälet att barnen ska kunna gå i en förskola så nära hemmet som möjligt.

Satsa på barnen i tid, brukar vi säga. Och det gör vi genom en förskola med en förhållandevis hög andel behörig personal (förskollärare och barnskötare). Jönköpings skolelever går ut grundskolan med bättre förutsättningar än elever från många andra kommuner. Man kan hävda att en av orsakerna till det är den mångåriga satsningen på förskolan. Tidig språkinlärning ger resultat.

Barngruppernas storlek är en central fråga. Vi värnar de små grupperna. Det är därför vi genomför åtgärder som att nu i sommar enbart ha ett minimalt antal förskolor öppna. För att spara på resurserna till det de behövs som mest. Vi värnar förskolans små grupper och hög personalkompetens före den servicenivå där vi tidigare stod med sommaröppna verksamheter med få barn och full bemanning.

Frågan om obligatorisk förskola från en viss ålder har inte bara väckts av Jämlikhetskommitten. Även vi Liberaler förslår en obligatorisk förskola, från 5 års ålder. Alla barn i Sverige ska ha samma möjlighet, oavsett var man kommer ifrån och vilken tradition familjen har av förskola. Vi är mycket medvetna om att frågan är villkorad med ekonomiska resurser. Resurser som vi anser kan betala sig på sikt i att fler får en trygg obligatorisk start i förskolan.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden

Angela Hafström (L)

Ersättare i Barn och utbildningsnämnden

Stärk förskolans uppdrag för nyanlända barn

/i ,

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultaten mellan de barn som har gått i förskola och de barn som inte har gjort det. Förskolan är bra för alla barn, men fyller en särskild roll för de barn som t ex inte talar svenska i hemmet.

En kartläggning i en av stadsdelarna i Göteborg visade att 75 procent av barnen inte hade den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.  Detta är barn som vi behöver uppmärksamma och ge bättre förutsättningar till en bra start i livet och ett bra liv i vårt land.

I beslutsmotiveringen till Barn och utbildningsnämndens beslut inför framtagandet av budget för 2021-2023 uppmärksammar den styrande Koalitionen i Jönköping, där Liberalerna ingår, denna brist. ”Förmågan att tala och skriva på svenska är den viktigaste integrationsinsatsen som skolan kan ge nyanlända barn och unga. Såväl förskolan som grundskolan måste ha ett starkt fokus på denna utmaning.”

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Vi Liberaler vill därför uppvärdera betydelsen av att nyanlända barn lär sig det svenska språket redan i förskolan.

Idag är det alldeles för många barn som redan från början halkar efter, bland annat därför att man inte kan det svenska språket tillräckligt bra. Därför föreslår vi en satsning och ett fokus på betydelsen av att nyanlända barn får möjlighet att utveckla det svenska språket så tidigt som möjligt.

1. Tidiga läsfrämjande insatser.

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovården, öppna förskolan och bibliotek får ett uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. 

2. Prioritera svenska språket.

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras. I dag har förskolan i uppdrag, enligt läroplanen, att barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras. 

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda.

3. Kartlägg ordförråd. 

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund. 

En sådan systematisk kartläggning genomförs i Jönköping i förskoleklass och i grundskolans första årsklasser. Denna kartläggning kangenomföras redan i förskolan så att rätt insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

4. Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa en obligatorisk språkförskola. Det innebär att barn till nyanlända från tre års ålder ska vara i förskolan minst 15 timmar i veckan.

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot

Förste vice ordförande i Utbildningsutskottet

Stig-Arne Tengmer (L)

Förste vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden i Jönköping

Tag vara på årsrikas erfarenheter och idéer!

/i , , , ,

Är det rimligt att på grund av Coronapandemin utestänga en stor grupp förtroendevalda från möjligheten att delta i viktiga politiska beslut? Vi liberaler tycker inte det.

Men det blir konsekvensen av det beslut som kommunfullmäktige fattade den 16 april.  Kommunstyrelsen fick då i uppdrag att ”implementera digitala lösningar för sammanträden på distans”, vilket är bra.

Tyvärr begränsar man i beslutet deltagande på distans till de tillfällena då man riskerar att inte bli beslutsmässiga. Med tanke på att bara hälften av fullmäktige eller nämnder behöver vara bemannade för att vara beslutsmässiga, kommer det i praktiken innebära att man aldrig öppnar för deltagande på distans.

Liberalerna var det enda parti som hade en annan uppfattning om detta när kommunfullmäktige behandlade frågan. Beslutet innebär nämligen att en stor grupp förtroendevalda, som i dessa Coronatider ingår i den så kallade ”riskgruppen”, inte kommer att kunna delta i nämndssammanträden så länge som pandemin pågår.

Region Jönköping och en rad andra kommuner har redan fattat beslut som gör det möjligt att delta i sammanträden genom digitala lösningar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har gett ut rekommendationer om hur detta ska hanteras. Frågan vi ställer oss är: varför inte i Jönköpings kommun?

När vi under de kommande månaderna exempelvis ska diskutera och fatta beslut om budgeten inför 2021-2023 och flera andra viktiga frågor, kommer i princip inga förtroendevalda i vår kommun som är över 70 år att kunna delta i beslutsprocessen.

Naturligtvis är den fysiska närvaron vid sammanträden att föredra. Kommunikationen blir bättre när man är i samma rum. Även byte av lokal för att få större avstånd mellan ledamöter som känner oro har nekats. Att i dessa exceptionella tider begränsa deltagandet på distans till de tillfällen när beslutsmässighet annars inte uppnås är omodernt och exkluderande. Vi tror helt enkelt att besluten blir sämre när en hel åldersgrupp utestängs.

Hela gymnasieskolan arbetar nu med digitala lösningar för att genomföra undervisningen. Vi får en ny generation medborgare som ser digitaliseringen av mötesformer som en självklar del av livet. Mängder med möten, förhandlingar och beslut inom såväl näringslivet, civilsamhället som den offentliga sektorn, hanteras nu på digitala mötesplatser. Politiken måste också bejaka denna utveckling, även i vår kommun.

Vår förhoppning är att kommunstyrelsen tänker om när man behandlar den här frågan. Släpp in även ”riskgruppen” i den politiska beslutsprocessen! Den här gången rör det oss 70-plussare. Nästa gång kan det vara en helt annan grupp.

Stig-Arne Tengmer (L), vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden

Ingvar Åkerberg (L), gruppledare

För många barn och unga innebär Coronakrisen och isoleringen i hemmet en väsentligt ökad risk för våld.

/i , , , ,

Sverige ska vara ett tryggt land för barn att växa upp i. Ändå ser vi hur barn blir allt mer utsatta. Bris senaste årsrapport visar att antalet samtal om våld har ökat med över 30 procent. Bara i vår kommun, Jönköping, anmäldes 210 fall av misshandel mot barn och unga under 14, år 2019 (enligt statistik från BRÅ). I de flesta av dessa fall var förövaren en närstående.

Sedan Coronakrisen har antalet barn som söker hjälp ökat, menar barnrättsorganisationer. Man ser att förövare utnyttjar situationen för att söka upp sårbara barn. Att barn och unga är fast i hemförhållanden som präglas av våld, övergrepp och missbruk.

Coronakrisen innebär att många barn drabbas av ökad oro, rädsla och risk för våld och utsatthet, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Därför måste samhället vara vaksamt och agera kraftfullt för att så långt möjligt skydda dessa barn.

I Coronakrisens spår ser vi hur viktig förskolan och skolan är. Inte bara för att vi där förmedlar kunskaper, utan också för att sårbara barn och unga får både sammanhang och skydd.

Flera organisationer, som exempelvis BRIS, Ecpat, GAPF och Unizon (som samordnar ungdoms- och tjejjourer), kvinnojouren, spelar en viktig roll genom att lyssna till de utsatta barnen och lotsa dem till ansvariga myndigheter. 

Därför är det glädjande att regeringen nu, tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet avsätter 100 miljoner kronor för att mildra konsekvenserna av pandemin även för barn och våldsutsatta kvinnor som behöver samhället allra mest.

Det behövs även en riktad informationssatsning gentemot barn och unga. Därför är det av vikt att MSB skyndsamt tar fram en riktad information till barn. En sådan kampanj kan med fördel rikta sig till digitala kanaler med en hög närvaro av barn och unga samt på flera språk. Information måste även anpassas till barn med funktionsvariationer. Alla barn har rätt till information.

Coronakrisen är främst en epidemiologisk kris där människor insjuknar och avlider. Vi ska göra allt i vår makt så att vården har förutsättningar att ta hand om de sjuka. Företagen som nu blöder måste få stöd och människors jobb ska skyddas. Men också barn, kvinnor och hbtq-personer som nu riskerar en svårare livssituation måste få det stöd och skydd de behöver.

Tillsammans måste vi göra allt som står i vår makt för att säkerställa att varje barn känner trygghet i den lilla världen, även om den stora världen genomgår en kris.

Stig-Arne Tengmer (L)

Annica Lind Nordberg (L)

Angela Hafström (L

Förskolan- Jönköping satsar mer än andra

/i ,

Under senare tid har vi flitigt diskuterat hur stora barngrupperna egentligen är på våra förskolor i Jönköpings kommun. Personal på vissa förskolor vittnar om stora grupper och ifrågasätter den offentliga statistiken som vi politiker har att förhålla oss till. De siffror som vi förhåller oss till är ett medelvärde för hela kommunen över ett helt år. På hösten är barngrupperna oftast ganska små eftersom att många 6 åringar precis har börjat skolan. Sen fylls det på i grupperna under året och i slutet på vårterminen kan grupperna vara ganska stora. Det skiljer sig också lite mellan olika förskolor, i vissa områden finns det fler barn än i andra.
Om vi räknar antalet barn på en avdelning på våren, är sannolikheten att den är större än medelvärdet på ett år mycket stor.Årssnittet för 2018 var 11,8 barn i 1-3 år och 17,6 barn i 4-6 år.
Den budget som rektor på förskolan har att förhålla sig till är beroende av antalet barn som finns på förskolan. Varje inskrivet barn genererar en peng sen är det upp till rektor att anpassa sin personalstyrka efter det. När vi jämför olika kvalitetsindikatorer med andra kommuner i Sverige så ligger Jönköping i topp. Våra förskolor har mindre grupper (14.8 jämfört med 15.4 i riket) färre antal barn per anställd (4.8 jämfört med 5.1 i riket)och högre andel förskollärare än genomsnittet i Sverige (57 % jämfört med 43 % i riket). Vi ligger i topp kvalitetsmässigt då vi jämför vår förskola med andra kommuner i Sverige. Det innebär också att kostnaden per barn är mycket högre i Jönköping än i andra kommuner. I Jönköping kostar ett barn i förskolan i snitt 146 000 per år, snittet för riket är 133 000 kronor per år.
Trots att vi ligger i topp i Sverige är vi mycket medvetna om att det finns stora utmaningar på flera av våra förskolor. Vi vet att barngrupperna är stora på en del förskolor och att det är ont om förskollärare på en del förskolor.
Inom Jönköpings kommuns förskolor arbetar vi nu med schemaläggning, så att personalen är på plats när den mest behövs, vi arbetar med att styra rekrytering så att de förskolor med få förskollärare kan få fler. Vi inför förstelärare inom förskolan så att de förskolor med störst behov kan få lite draghjälp i utvecklingsarbetet. Och vi bygger nya förskolor så att alla våra barn skall få plats och vår personal en god arbetsmiljö. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och givetvis ett prioriterat område för `Koalition för Jönköping’.
Anna Carlsson (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden
Stig- Arne Tengmer (L) vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Stoppa hedersförtryck

Vi behöver krafttag mot hedersförtrycket

/i , , , , , , ,

De senaste åren har hundratals barn förts ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja. Det är bara toppen av ett isberg. I Sverige lever allt för många barn och unga under hedersförtryck. Att bryta det hedersrelaterade förtrycket är en av vår tids största frihetsfrågor. Det handlar om att alla, oavsett kön och oavsett familjebakgrund, ska kunna få bestämma över sitt eget liv och sin framtid.

Hedersförtryck är ett problem som är utbrett över hela landet, så även i Jönköping. Det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck tar varje år emot hundratals samtal till deras stödtelefon. Bara under perioden januari till september 2019 har man fått 29 ärenden från Jönköping. Utsattheten handlar bland annat om barnäktenskap, grovt fysiskt våld, omfattande kontroll och begränsning av den utsattes vardag och liv. Detta kan vi inte blunda för!

Debatten har de senaste åren förändrats i riktning mot att det numera går att diskutera problemet, även om vi fortfarande saknar en tydlig vilja att gå till botten med det hedersvåld barn och unga utsätts för. Vår hållning är glasklar: barn och ungas rättigheter får aldrig kompromissas bort med hänsyn till religion eller kultur.

Därför är vi glada över de liberala satsningar för att bekämpa hedersförtrycket som presenterades i regeringens höstbudget. Det handlar om att satsa på kompetenshöjande åtgärder riktade mot bland annat rättsväsendet, kriminalvården, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsväsendet samt insatser inom asylmottagandet. Tack vare Liberalernas krav i budgetförhandlingarna blir satsningar mot hedersförtryck om totalt 165 miljoner möjliga under mandatperioden.

Arbetet mot hedersförtrycket måste ske långsiktigt och bygga på kunskap. För Liberalerna har det därför även varit centralt att driva på för att permanenta det nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland. Det kommer innebära att deras viktiga arbete kan fortsätta.

Utbildningsnämnden i Jönköpings kommun beslutade 2018 att förstärka insatserna i arbetet mot hedersrelaterat våld. Numera finns en särskilt anställd, med den specifika uppgiften att på olika sätt aktivt motverka hedersrelaterat våld och förtryck på kommunens gymnasieskolor.

Liberalerna har under många år, med Nyamko Sabuni i spetsen, varit pådrivande för att bekämpa förtrycket av barn och unga i hedersmiljöer. Denna kamp är vår tids största jämställdhetsutmaning och det behövs krafttag för att vända utvecklingen.

Sverige ska vara möjligheternas land.  Varenda människa ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Det finns ingen viktigare uppgift för oss politiker än att arbeta för det.

Juno Blom (L) Partisekreterare Liberalerna

David Gerson, Annica Lind Nordberg, Angela Hafström, Bertil Rylner, Stig-Arne Tengmer

Liberalerna Jönköping

SKOLAN. Vi tar visst upp frågan om stöket

/i , , ,

Den osäkerhet som råder om vad man får eller inte får göra måste redas ut och förtydligas. Vår inställning är klar – en lärare måste och ska ibland agera mot en enskild elevs vilja. Detta innebär inte att vi i största allmänhet vill ha ”hårdare tag”. Men i konfliktladdade situationer är det viktigt att man inom skolan är trygg i sitt agerande och är överens om hur man gör och vad som gäller. Det är därför bra att skolministern nu har aviserat ett arbete på det här området. Läs mer