Värna, vårda och vidareutveckla kulturhistoriska miljöer

Stadsbyggnad handlar inte bara om att bygga nya bostäder. Det gäller också att vårda äldre värdefulla byggnader och miljöer. Kommunen behöver utveckla och förbättra sitt arbete med kulturmiljöer.

Hovrättstorget är en gammal värdefull miljö med Hovrätten och Gamla Rådhuset från 1600-talet. Teaterbyggnaden från början av 1900-talet är i sig en intressant byggnad men avviker i skala från 1600-talshusen. Den döljs också i viss grad av dubbla trädrader.

När hovrätten flyttar till nya lokaler är det angeläget att staten finner en användning för den gamla hovrättsbyggnaden. Inredningen är värdefull och måste kunna bevaras. Någon form av museiverksamhet är kanske lämplig.

Gamla Rådhuset står nu tomt och behöver finna en ny användning. Så här gamla byggnader uppfyller inte dagens krav på utrymningsvägar, vilket försvårar att finna en passande användning. Nödutgång på baksidan i form av en öppen spiraltrappa har tyvärr inte tillåtits.

Hovrättstorget tillsammans med Museigatans bevarade trähus utgör en vacker och värdefull kulturmiljö. Museiparken framför Länsmuseet bör efter avslutade va-arbeten förändras och utvecklas till en förskönad plats som passar in i sammanhanget.

Tändsticksområdet är en annan sammanhängande kulturmiljö som är viktig att bevara och utveckla tillsammans med hospitalsområdet. I dag står Johan III:s hospital tomt och behöver finna en ny användning. För flera år sedan gjordes en utredning med syfte att utveckla och förbättra stråken inom Tändsticksområdet. Tyvärr är ännu inget av detta genomfört.

Efter flera års överväganden och beredningar fattades beslutet att kommunen skulle behålla Rosenlunds Herrgård i egen ägo, renovera byggnaderna och parkerna. Snart är allt genomfört och vi har fått en värdefull miljö och ett uppskattat besöksmål i kommunen.

Både Östra centrum och Västra centrum har bevarandekvarter som visar den gamla stadens byggnation och gestaltning. Ulfsparregården är ett av dessa värdefulla kvarter. Stadens värdefulla byggnader är väl dokumenterade. Det är väsentligt att värna om olika märkesbyggnader från olika tidsepoker.

I kommunens olika delar finns flera värdefulla miljöer. Som exempel kan nämnas Smedbyn i Huskvarna och Grännas gamla bebyggelse och torg. Privatägda Gunillabergs säteri, som är byggnadsminnesförklarad, är ett annat exempel.

Stadsbyggnadspriset består av tre delar varav en är pris för god byggnadsvård. Detta pris bör uppmärksammas mer för att stimulera fastighetsägare till att vårda sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Vid några tillfällen har Stadsbyggnadspriset tilldelats ett nominerat förslag för god byggnadsvård.

Kommunen bör ta kontakt med berörda myndigheter för att gemensamt kunna planera för en publik verksamhet i de äldsta profana byggnaderna, det vill säga Hovrätten, Gamla Rådhuset och Johan III:s hospital.

Det är väsentligt att kommunen värnar sina värdefulla kulturmiljöer som också är uppskattade besöksmål.

Ingvar Åkerberg (L)
Ledamot kommunfullmäktige
Lars-Erik Zackrisson (L)
Ledamot tekniska nämnden
Jan Sidenvall (L)
Ledamot stadsbyggnadsnämnden
Inger Gustafsson (L)
Ordförande Länsmuseets styrelse

När Jönköping förtätas måste stadsdelarna blandas

Utbyggnadsstrategin bör ha som ett av sina viktigaste perspektiv att skolornas elevsammansättning blir mer likartad. Grundskolornas studieresultat är i hög grad beroende av upptagningsområdets socio-ekonomiska sammansättning visar undersökningar. Kommunens stadsdelar behöver därför få en större variation av olika hustyper och upplåtelseformer, dvs blandstadsprincipen bör tillämpas.

Att förtäta Råslätt och Österängen med fler hyreshus skulle allvarligt motverka skolornas utveckling. Med fler invånare kommer antalet skolelever att öka i områdena. Det medför att skollokalerna behöver byggas ut eller alternativt helt ersättas om nuvarande skolbyggnad är föråldrad och nedsliten. Det innebär i praktiken att skolgården till viss del kommer att tas i anspråk. Det får konsekvenser för elevernas fysiska utveckling.

En förtätning bör ha som målsättning att komplettera med hustyper och upplåtelseformer som det är brist på i området. Råslätt och Österängen behöver alltså kompletteras med bostadsrätter och stadsradhus, inte fler hyresrätter. Om elevsammansättningen och skolresultaten ska kunna påverkas är det nödvändigt att göra rätt prioriteringar i utbyggnadsstrategin.

Omvandlingar av verksamhetsområden, som ligger i närheten av Österängen, till bostadsområden kommer i hög grad att påverka skolan. Nuvarande kapacitet är inte tillräcklig och underlaget i omvandlade områden kommer inte att bli stort nog för att etablera nya grundskolor där. Det innebär att skolor inom Österängen behöver byggas ut.

Sandas tillkommande nya högstadieskola medför en än högre koncentration av elever kring Birkagatans avslutande del. Med två fristående skolor, gymnasieskola och ett nytt större högstadium blir en redan besvärlig trafiksituation än värre. Friskolor och skolor med idrottsprofil medför att färre elever bor i närområdet, dvs fler elever kommer resande till skolan. Trafiksäkerheten kring skolor behöver beaktas i högre utsträckning.

Utbyggnadsstrategin behöver också beakta att de större tätorterna utanför den centrala staden får mer likvärda förutsättningar. Barnarp och Tenhult behöver få samma kommunala och kommersiella service som Bankeryd och Gränna. Det innebär t ex att Barnarp och Tenhult behöver byggas ut för att ge underlag för högstadium, äldreboende, trygghetsboende, livsmedelsbutiker. Trafiksäkra gång- och cykelstråk till skolorna är väsentligt för att minska trafikarbetet. Det är ingen bra lösning om cykelstråken går utmed gator med hög trafikbelastning. Men även säkra lämna- /hämtaplatser är viktigt för dem som har längre avstånd till förskolor och grundskolor. Närhet till trafiksäkra busshållplatser vid skolorna är också en aspekt att beakta.

Skolbiblioteken spelar roll för elevernas utveckling. Genom en samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek ges större möjligheter i de mindre tätorterna. Lösningen i Ödestugu bör tillämpas i andra mindre tätorter.

Ingvar Åkerberg (L)

Ledamot kommunfullmäktige

Lars-Erik Zackrisson (L)

Ledamot tekniska nämnden

Jönköpings stadsbyggnad kan gynna företagsamhet

I flera större kommuner finns sedan en tid tillbaka en stark tendens att omvandla nedgångna industriområden till bostadsområden.

Som exempel kan nämnas Hammarby sjöstad i Stockholm, Västra Hamnen i Malmö och pågående omvandling av Skeppsbron i Jönköping. I någon mån beaktas att även arbetsplatser ska finnas i de nya omvandlade områdena, det vill säga att man eftersträvar en blandstad med olika hustyper och upplåtelseformer, verksamheter och service.

Problematiken blir annorlunda om centralt belägna fungerande verksamhetsområden ska omvandlas till bostadsområden. Det innebär att de företag som i dag bedriver verksamhet tvingas flytta och söka annan placering. Det är inte självklart att dessa företag har en ekonomi som klarar en nyetablering på annan plats.

Det är dålig kommunal företagspolitik att agera på detta sätt. Kontorslokaler kan med fördel placeras i bottenvåningen i bostadshus. Detta torde vara mest intressant i mer centrala lägen. Arbetsplatser i bostadshus gör ett område mer levande under dagtid.

Men arbetsplatser utgörs inte bara av kontor och logistiklokaler. Småfirmor och hantverksföretag behöver också kunna finna lämpliga miljöer för sin verksamhet i olika stadsdelar och kommundelar.

En kommande utveckling av bruksområdet i Norrahammar bör studera hur de äldre industribyggnaderna kan användas för olika verksamheter samtidigt som obebyggda delar kan kompletteras med bostadshus och ett äldreboende gärna nära befintlig förskola.

Liknande processer bör genomföras i utpekade omvandlingsområden för att i högre grad beakta behovet av olika slags verksamhetslokaler.

Nuvarande skolor har inte kapacitet för att klara den större utökning av elevantalet som blir följden om närliggande omvandlingsområden bebyggs med många nya bostäder.

Det gäller att beakta olika så kallade tröskeltal för att se vad som är möjligt och rimligt.

Trenden att förtäta och omvandla för att skapa den täta staden får konsekvenser av olika slag som inte tillräckligt väl beaktas och förstås. Den drabbar främst mindre företag inom olika branscher som tvingas flytta för att omvandlingsplanerna ska kunna genomföras.

Det kan också påverka närliggande äldreboenden på ett negativt sätt. De boende där har ju ingen möjlighet att välja.

Trafikarbetet påverkas också negativt om inte en helhetsbild tas fram så att resandet mellan olika målpunkter blir så miljövänligt som möjligt.

Det finns ett stort intresse för att etablera nya företag i vår kommun. Alla kan inte erbjudas tomt på Hedenstorpsområdet. Ett kommande verksamhetsområde är Västra Jära.

Att verka för omvandling av gamla industriområden när det råder brist på tomter för att möjliggöra en förflyttning är betänkligt.

I en blandstad behöver det finnas utrymme för olika verksamheter och också i olika delar av kommunen. Nya företag bör kunna etableras också på lediga fastigheter i omvandlingsområden för att få en spridning av arbetsplatser och verksamheter.

Ingvar Åkerberg (L)
Ledamot kommunfullmäktige, Jönköpings kommun

Jan Sidenvall (L)
Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Jönköpings kommun

Att bygga samhälle i Jönköpings kommun – inte bara bostäder

Det råder brist på detaljplanerad och byggklar mark för industrier och verksamheter i kommunen. Efterfrågan är hög och den mark som finns tillgänglig är i princip fulltecknad eller slutsåld.Fortsatt utveckling pågår vid Hedenstorp och Torsvik/Stigamo. Ett framtida verksamhetsområde planeras vid Västra Jära som ligger vid riksväg 40 väster om Jönköping.Samtidigt pågår arbete med att omvandla gamla verksamhetsområden till bostadsområden. Kvarvarande industrier behöver flytta till nya platser. Exempel på sådana omvandlingsområden är Rosendala i Huskvarna och kvarteret Valplatsen vid Österängen.Möjlighet för viss verksamhet kan komma att finnas i dessa områden. Det är förvisso en poäng att komplettera med bostäder vid kollektivtrafikens stomlinjer men poängen går förlorad om det inte också tillkommer nya arbetsplatser i närheten av stomlinjerna.Andelen som åker kollektivt med buss har tyvärr stagnerat. Båda målpunkterna bostad och arbetsplats behöver finnas vid stomlinjer om bussåkandet ska öka.

Det är en stark tendens att vilja etablera företag i skyltläge utmed de stora vägarna. Rosendala och Valplatsen har skyltläge utmed E4:an. Detta kommer inte att tas tillvara trots att det skulle bidra till att minska bullret från motorvägen för bostädernas del. Kommande omvandlingar medför att det kommer att finnas få verksamhetsområden i den östra delen av kommunen. När Torsvik/Stigamo började byggas ut verkade inte kommunen för att bygga bostäder i närheten. Det bör vara möjligt att kunna bo i närheten av sin arbetsplats, exempelvis i Barnarp och nya bostadsområden öster om Barnarp och norr om Lovsjön. Även om man byter arbete oftare än bostad bör man beakta sambandet mellan boende, service och arbete. Konsekvensen av kommunens utbyggnadsstrategi har blivit att trafikarbetet har ökat markant. Många har inte gång- eller cykelavstånd till sina målpunkter. Kollektivtrafiken har tyvärr inte stomlinjer mellan bostadsområden och stora industriområden. Det flesta förflyttar sig med bil.
Jönköping kan inte bygga den runda täta staden utifrån de geografiska förutsättningarna. Alternativet är bandstaden där stadsdelarna ligger på rad och är sammanbundna av stråk för olika trafikslag. Än finns tid för att rätta till bristerna. Samset/Åsen kan bindas samman med Hedenstorp och bilda ett stråk med en förlängd stomlinje för kollektivtrafiken. Även det framtida verksamhetsområdet Västra Jära bör anknytas.En stomlinje kan förlängas från Råslätt genom nya planerade bostadsområden öster om Norrahammar fram till Torsvik. En annan stomlinje kan förlängas från Råslätt till Hyltena och Stigamo via Barnarp och Lovsjön.Nya verksamhetsområden behöver etableras i Huskvarnadelen med stomlinjeanknytning.

Ett hållbart samhälle kräver att trafikarbetet blir effektivare, att stråk finns för snabba förbindelser för cykel och kollektivtrafik. Ett samhälle består inte enbart av bostäder. Arbetsplatser behöver fördelas i hela kommunen. Nu sker de största verksamhetsetableringarna i utkanten av staden utan anknytning till bostäder. Det är ingen hållbar strategi.
Ingvar Åkerberg (L)Ledamot kommunfullmäktige, Jönköpings kommun
Jan Sidenvall (L)Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Jönköpings kommun

Jämställdhet är en demokratifråga

Känner du igen frasen ”Sms:a när du kommit hem”? Är du kvinna så har du sannolikt upplevt någon säga det till dig, och även sagt det själv till en vän, på väg hem när det är mörkt: ”Sms:a när du kommit hem så jag vet att du faktiskt har kommit hem, att du är trygg och att inget hände på vägen”.

Redan när du föds som flicka så är du i ett underläge, gentemot om du vore pojke. Du kommer inte våga röra dig så fritt som du skulle vilja ute, du kommer behöva planera dina steg noga och undvika varje illa belyst hörn. När du hör något bakom dig kommer du haja till, av rädsla för att det är någon där som vill dig illa. Det här handlar om din känsla. Rädslan för att utsättas för sexualiserat och dödligt våld utomhus när det är mörkt gör att du begränsar ditt livsutrymme.

Även om det är klarlagt att män löper högre risk att råka ut för våld i det offentliga rummet än kvinnor, så är det du som kvinna som får din frihet mest begränsad. Den senaste tiden har Jönköpings-Posten i flera reportage uppmärksammat den otrygghet och den rädsla att utsättas för brott, som vi flickor och kvinnor i Jönköpings kommun känner. 47 procent av kvinnorna i Jönköping känner sig så otrygga att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma, jämfört med riket på 36 procent enligt FHM:s rapport ”Hälsa på lika villkor” (2018).

Din rätt att inte utsättas för våld, och din rätt att inte behöva vara rädd, är inte bara en av de allra viktigaste jämställdhetsfrågorna, utan också en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter. De senaste åren har flera initiativ gjorts för att öka tryggheten i miljön i Jönköping, exempelvis appen Trivs i JKPG där du kan anmäla dålig belysning. Genom kommunens jämställdhetsplan finns en strategisk väg när det gäller både fysisk planering och förändrade beteenden men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Som Liberaler i Jönköpings kommun vill vi verka för att kommunen:

• Ska testa nya digitala samrådsmetoder vid stadsplanering för att få fler kvinnor i alla åldrar delaktiga i att skapa ökad trygghet.

• Lyssnar på de som berörs och identifiera områden som upplevs som särskilt otrygga för kvinnor och prioritera dem.

• Garanterar jämställd representation i stadsplaneringen. Arbetsgrupper som planerar för stadsplanering och belysning ska vara jämställd, så att allas behov tillgodoses oavsett kön.

• Skapar mer samverkan med civilsamhälle gällande trygghet. Fler engagerade volontärer behövs när det är mörkt.

• Ser till att ämnet MVP, mentorer i våldsprevention, schemaläggs i alla kommunens högstadieskolor. MVP är en lektionsserie med målet att förebygga mäns och killars våld. Flahultsskolan genomför redan MVP framgångsrikt på schemalagda lektioner över flera terminer och bör ses om ett föredöme.

Kvinnors trygghet att våga röra sig fritt i samhället är allas ansvar. Tillsammans kan vi göra skillnad och se till att inget händer på vägen hem.

Angela Hafström (L)
Ordförande Liberala Kvinnor i Jönköpings län

Andreea Vanciu (L)
Ordförande för Liberala Ungdomsförbundet i Jönköpings län

Annica Lind Nordberg (L)
Ordförande för Liberalerna i Jönköping

Så arbetar vi för att nollvisionen ska förverkligas!

Varje mandatperiod fattar Jönköpings kommun beslut om hur vi kan förebygga och förhindra olyckor på vägar som kommunen ansvarar för. Detta program kallas trafiksäkerhetsprogrammet. Enligt officiell statistik (Strada) skadas det cirka 230 personer inom det kommunala ansvarsområdet varje år. Det är inte acceptabelt.

 I det nya trafiksäkerhetsprogrammet för perioden 2021-2025 ska vi se till att få ner antalet skadade till högst 160 personer senast 2030. Det är en reell utmaning i en växande kommun som under samma tidsperiod förväntas öka befolkningen med drygt 15000 invånare. Men den är inte omöjlig att klara om alla inblandade parter bidrar.

Det är endast tillsammans som vi kan förverkliga nollvisionens slutgiltiga mål om att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken.

Det gör att vi inom Koalition för Jönköpings kommun prioriterar fyra områden som särskilt viktiga för att vi ska nå detta mål:

1. Vi ska göra det säkrare för gångtrafik.
2. Vi ska göra det säkrare för cykling.
3. Vi ska minska antalet upphinnandeolyckor.
4. Vi ska skapa säkrare skol- och fritidsvägar.

För att kunna nå dessa mål kommer det vara viktigt att vi under kommande åren arbetar fram en kultur inom Jönköpings kommun om vikten av trafiksäkerhet. För det är endast tillsammans som vi kan förverkliga nollvisionens slutgiltiga mål om att inga ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Men det kräver att alla inom trafikmiljön tar sitt ansvar där individens beteende är A och Ö.

För oss inom Koalition för Jönköpings kommun är det exempelvis en självklarhet att barn och unga ska kunna cykla eller gå till och från skolan själva.  Kan vi få fler att gå eller cykla till skolan leder detta till både positiva fysiska- och inlärningseffekter. Huvuddelen av barn och ungas fritidsaktiviteter ska också kunna nås på ett naturligt sätt hemifrån med gång och cykel vilket ökar vardagsmotionen och förbättrar hälsan. Men för att det ska vara möjligt behöver vi prioritera framkomlighet och möjlighet att ta sig dit på ett tryggt sätt för barnens bästa.

Det kan också handla om att äldre på ett tryggt sätt ska kunna ta sig till fots inom Jönköpings kommun. Vi ser att de allvarligaste olyckorna för gående drabbar äldre. Därför behöver vi se över hur vi kan separera trafikslag och hur vi kan skapa säkra passager för att fler äldre ska kunna känna sig säkra i trafiken.

Den gemensamma nämnaren i alla dessa prioriteringar är att vi måste lyckas i vårt arbete med att få fler att hålla lägre hastigheter vid riskpunkter för allvarliga trafikolyckor. Men de mest avgörande faktorerna för att vi ska minska olyckor är att fler håller högst den skyltade hastigheten samt att oskyddade trafikanter kan färdas på trygga vägar mellan sina olika målpunkter. Jönköpings kommun ska göra sin del för att ta steg mot att uppfylla nollvisionen, men det är endast tillsammans som vi kan nå den visionen till slut.

Anders Samuelsson (C)

ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Niklas Sigvardsson (S)

1:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Jan Sidenvall (L)

ledamot, stadsbyggnadsnämnden

Christopher Stock (MP)

ledamot, stadsbyggnadsnämnden 

Koalition för Jönköping

Så kan äldreomsorgen utvecklas på Visingsö

Förslaget innebär att äldreboendet Annero fortsatt kommer finnas kvar, men också att det ges möjlighet till trygghetsboende och korttidsboende.

En arbetsgrupp med representanter från såväl socialförvaltningen, äldrenämnden, personalgruppen på Annero, fastighetsbolaget Junehem, SPF Seniorerna och Visingsörådet har i dialog arbetat fram ett förslag på hur äldreomsorgen på Visingsö kan utvecklas, för att vi ska kunna upprätthålla den kommunala servicen på ön. Förslaget följer de politiska ambitionerna i Program för Jönköpings kommuns landsbygder, som Kommunfullmäktige beslutat i syfte att Jönköpings kommun fortsatt ska ha en levande landsbygd.

Förslaget innebär att socialförvaltningens avtal med fastighetsbolaget Junehem förlängs, till att börja med i tre år, och att Annero äldreboende ska utvecklas så att det fortsatt kommer att finnas särskilt boende för äldre på Visingsö, men också ges möjlighet till korttidsboende och trygghetsboende i kommunens regi.  

– Vi är nöjda med det förslag vi arbetat fram tillsammans med intressenter på Visingsö och nu kommer att presentera för äldrenämnden. Förslaget säkerställer att det finns lägenheter på äldreboende för dem som har behov av det, men också lägenheter i trygghetsboende för dem som har behov av det, säger Ann-Marie Hedlund, ordförande i äldrenämnden i Jönköpings kommun.

Fortsatt finns utmaningar kvar när det gäller personal- och kompetensförsörjningen på Visingsö, särskilt sommartid. Socialförvaltningen arbetar vidare på flera olika sätt för att lösa detta.

– Just för tillfället har vi den personal vi behöver på Visingsö, men vi arbetar på många olika sätt för att säkerställa att vi inte hamnar i det läget vi hamnat i flera gånger tidigare, framförallt inför semestrarna, säger Camilla Johansson, äldreomsorgschef i Jönköpings kommun.

Förslaget som presenteras i verksamhetsplanen för 2021 kommer att beslutas i äldrenämnden den 16 december 2020.

Pressmeddelande genom Ann- Marie Hedlund (L) ordförande i Äldrenämnden, Jönköping

Bra att A6- ravinerna räddas!

Det nya arrendeavtalet på A6 betyder mycket för invånare och turismen.

Tekniska nämnden har vid sitt junisammanträde beslutat att teckna ett nytt arrendeavtal med A6 Golfklubb på 25 år.

Det är glädjande att ett vackert naturområde tas till vara och utvecklas för rekreation och friluftsliv. Det betyder mycket för kommunens invånare och för turismen. Närheten till Länssjukhuset Ryhov underlättar för friskvårdsinsatser.

Var framtida bostadsområden ska byggas har diskuterats under många år. Det första alternativet var att utveckla ett större område mellan Kortebo och Bankeryd.

Efter hand växte insikten fram att Kortebovägen inte skulle klara en starkt ökad trafik. Det är knappast görligt att bygga ut gatan. Det skulle egentligen inte vara till gagn för den stora proppen ligger vid Talavid. Tanken på Korteboalternativet övergavs.

Nästa alternativ föll på A6-området med golfbana och raviner. Efter flera års funderingar och konsultutredningar framkommer att det är vanskligt att bygga i ett ravinområde med skredrisker. Höga naturvärden skulle gå förlorade.

Principen om den runda täta staden är svår att tillämpa i Jönköping med tanke på de geografiska förhållandena med förkastningsbranter, sjöar och våtmarker.

Jönköping är bättre lämpad att byggas enligt bandstadsprincipen där stadsdelar ligger på rad och sammanbinds med stråk som har tillräcklig kapacitet för olika trafikslag.

Ingen kommer på den absurda tanken att omvandla Stadsparken eller Vattenledningsparken till stora bostadsområden.

A6 gamla övningsområde har också höga naturvärden som måste tas till vara. Intill ligger naturreservatet Strömsbergsskogen.

Liberalerna har under många år värnat om att utveckla A6-området på sätt som motsvarar det nu tecknade avtalet med golfklubben.

Under kommande år kommer Södra Munksjöområdet med bland annat Gamla Flygfältet att omvandlas. Det är då väsentligt att det i närheten av de nya bostadsområdena, som kommer att få en hög exploateringsgrad, finns naturområden att tillgå.

Lars-Erik Zackrisson (L)

ledamot, tekniska nämnden

Ingvar Åkerberg (L)

ledamot, Jönköpings kommunfullmäktige

Fördjupad översiktsplan för Västra Jära/Svedbrandshult

Det är viktigt att i detta förslag till fördjupad översiktsplan belysa vilka typer av verksamheter som överensstämmer med områdets förutsättningar. I miljökonsekvensbeskrivningen måste därför områdets och omgivningens miljöbegränsningar så långt möjligt fastläggas. Det innebär att verksamheter som negativt påverkar omgivande skyddsvärd natur, flora och fauna samt vattendrag inte skall etableras här. Läs mer

Hållbar infrastruktur – vår vision 2030

Nya stambanor trafikerade med enbart tågset avsedda för högre hastigheter:

  • 2 – 3 gånger så många godståg får plats på de nuvarande stambanorna pga mer räls samt samma hastighet av tågseten på banorna vilket möjliggör en verklig överflyttning av gods från landsväg till järnväg
  • Möjliggör upprustning av befintligt järnvägsnät utan att tappa resenärer under pågående upprustning
  • Möjliggör kraftigt vidgade arbetspendlingszoner vilket stärker regionerna
  • Rejäla klimat-,energi-, miljövinster genom överflyttning av persontrafik från bil, flyg till räls
  • Minskar belastningen på väg-, gatunätet

Läs mer