Norra Kärr Bearbetningskoncession – remissvar

Liberalerna i Jönköping får härmed framföra följande frågeställningar gällande Leading Edge Materials ansökan. I detta skede skall ju så många frågeställningar som möjligt tas upp för att sökanden skall kunna komplettera ansökan för att kunna ge Bergsstaten ett bättre underlag för sitt kommande beslut i ärendet.

 

YTTRANDE ÖVER

Ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (1991:45) för Norra Kärr K nr 1, Jönköpings kommun.

Liberalerna i Jönköping får härmed framföra följande frågeställningar gällande Leading Edge Materials ansökan. I detta skede skall ju så många frågeställningar som möjligt tas upp för att sökanden skall kunna komplettera ansökan för att kunna ge Bergsstaten ett bättre underlag för sitt kommande beslut i ärendet.

Vi har tidigare sänt in våra frågeställningar till berörda kontaktpersoner (Olle Holmstrand och Gunilla Björk) inom svenska Naturskyddsföreningen.

Det är förvånande, att sökanden och dess konsulter inte har tagit hänsyn till exempelvis Jönköpings kommuns översiktsplan eller dess naturvårdsplan i sina utredningar!

Frågeställningarna har delats upp

1/ Dagbrottet

2/ Industriområdet

3/ Gråbergsupplaget

 

4/ Sandupplaget

5/ Uppsamlings- och klarningsbassänger

 

1/ Dagbrottet.

Görs en så stor investering som denna ansökan påvisar, så torde brytningen inte upphöra efter tjugo år. Hur många år är det möjligt att bryta innan brytningen gör att E4 måste flyttas, alternativ att brytningen då måste avslutas?

Ansökan har visat hur yt- och grundvattenströmmar sker i dag i området, men är begränsad enbart till tjugo års brytning. Ansökan behöver kompletteras med liknande scenarier när dagbrottets botten ligger lägre än Vätterns vattenyta. Hur stor är då avsänkningstratten?

Är avsikten då, att länshållningsvattnet fortfarande skall avledas till Adelövsån?

Efter avslutad utbrytning kommer täkten att fyllas med vatten.

Hur avses dagbrottet att återställas?

Vad finns det för planer för området då?

Vart avses ytvattnet då att avledas?

Hur sker grundvattenströmmarna ut då?

Vad är det då för urlakningseffekter, dvs. hur förorenat är utrinnande vatten från den bildade sjön?

 

2/ Industriområdet

Denna frågeställning härrör till största delen till kommande miljöprövningssteg, men nu bör tänkbara haveriscenarier inom industriområdet redovisas, eftersom de kan påverka omgivningarna på ett mer eller mindre allvarligt sätt. Det kan vara utflöden av kemiska produkter till Adelövsån och /eller till Stavabäcken.

 

3/ Gråbergsupplaget

Finns det möjlighet att på ett effektivare sätt än de föreslagna att sortera ut exempelvis mineralerna kaxtorpit och pulaskit ur gråberget? Bl.a. de mineralerna innehåller förhållandevis mer radioaktiva ämnen än övriga utvinningsbara mineraler.

Finns det möjlighet att i stället för att lägga i upplag använda gråberget för vägbyggnad, för byggnation eller som halkbekämpning på vägar och gator?

Finns det behov av att täcka in gråbergsupplaget för att minimera urlaknings- och dammbildningseffekter?

Hur påverkar dammbildning omgivande växtlighet?

Hur avses gråbergsupplaget att hanteras efter att brytningen har upphört?

 

4/ Sandupplaget

Sandupplaget har föreslagits att placeras mitt på en ytvattendelare. Men var finns områdets grundvattendelare? Det redovisas inte.

Alternativa förvarsplatser bör redovisas med för- och nackdelar. Nuvarande förslag på plats innebär stor påverkan på landskapsbilden m.m.

Finns det möjlighet att på ett effektivare sätt sortera ut resterande jordartsmetaller ur avfallsanden i stället för att deponera sanden?

Finns det möjlighet att i stället för att lägga avfallsanden i upplag använda sanden i olika industriella processer som t.ex. tillverkning av porslin, fajans eller glas?

Kan avfallssanden, som har högt pH användas som exempelvis jordförbättringsmedel på styva lerjordar eller inom betongindustrin?

Finns det möjlighet att täcka in avfallsupplaget för att minimera urlaknings- och dammbildningseffekter?

Hur påverkar dammbildning från sandupplaget omgivande djurliv och växtlighet?

Hur avses sandupplaget att hanteras efter att brytningen har upphört?

Hur förhindras slamströmmar vid extrem nederbörd?

Vad blir det för scenarier vid havererade dammar?

Hur påverkas grundvattendelaren?

 

5/ Uppsamlings- och klarningsbassänger

Kan berörda bäckar (Stavabäcken respektive Adelövsån) verkligen ta emot de vattenmängder som avses att avledas från hela området, dvs. från industriområde, dagbrott, gråbergsupplaget, sandupplag och klarningsbassänger? Sommartid finns risk för dämningeffekter orsakad av växtlighet med åtföljande översvämningar och erosion.

Hur ser haveriscenarierna ut vid ev. dammbrott så att vatten strömmar ut från bassängerna till Stavaån respektive Adelövsån?

 

Jönköping 2018-05-07

För Liberalerna i Jönköpings kommun
Jan Sidenvall