Ryssland sviker kvinnor och barn som misshandlas

Våld inom familjen ska inte längre vara ett brott i Ryssland. Fler barn kommer därmed att få se sina mammor misshandlas och mördas, och även barn kan misshandlas ostraffat. Våldet kommer att frodas i ett redan våldsamt Ryssland, varnar liberala politikerna Bonnie Bernström, Birgitta Ohlsson och Anna Mårtensson.

I dag, fredagen den 27 januari 2017, väntas den ryska duman i en tredje läsning besluta om att rösta ja till att misshandel inom familjen i princip försvinner från brottsbalken. Om misshandeln är riktigt illa kommer den dock fortfarande ses som ett brott. Men få tror att ens de allvarliga fallen kommer att lagföras. Det blir mer eller mindre fritt fram för männen att misshandla sina familjer. Lagstiftarnas intentioner är nämligen att på sitt väldigt speciella sätt stärka familjen, vilket de anser att man gör genom att förhindra att förövaren – i de allra flesta fall mannen – straffas genom att sättas i fängelse eller dömas till böter.

Human Rights Watch räknar med att 36 000 kvinnor och 26 000 barn i Ryssland möter våld i familjen varje dag. Som jämförelse räknar Brottsförebyggande rådet med att det i Sverige under ett år (2012) var drygt 48 000 kvinnor som blev utsatta för återkommande psykiskt och/eller fysiskt våld som har barn boende i hushållet och runt 65 000 barn som upplevde återkommande våld i hemmet.

Mot dessa dagligen hotade är det nya lagförslaget i Ryssland ett dråpslag och ett stort svek, även om en lagstiftning inte alltid förhindrar en uppbrusande, berusad, aggressiv man från att slå sin familj. Men det är inte bara berusade män som slår. Misshandel används också i Ryssland för att kvinnorna ska avskräckas från att sätta sig emot männens vilja och därför slår männen också i nyktert tillstånd. Precis som i Sverige.

Företrädare för kvinnoorganisationer uppger att 14 000 kvinnor mördas årligen i sina hem i Ryssland. I Sverige är det under ett genomsnittligt år mindre än tjugo kvinnor som dödas av en man som de vid brottstillfället hade eller hade haft en nära relation till, det vill säga make, sambo, fästman eller pojkvän.

I en riksdagsmotion 1981 föreslog folkpartister att kvinnomisshandel skulle falla under allmänt åtal. I januari 1982 ändrades den svenska lagstiftningen så att all misshandel på enskild plats kunde åtalas även utan anmälan/angivelse från brottsoffret. Det ryska samhället vänder nu de våldsutsatta kvinnorna och barnen ryggen och intar en juridisk position som Sverige lämnade för 35 år sedan.

Många kan vittna om att det är långt kvar till ett jämställdhetstänkande i Ryssland. Istället odlas föreställningen att mannen är familjens överhuvud, försörjare och försvarare fastän verkligheten visar på det motsatta i de flesta fall.  Det sägs att det nu blir fritt fram för männen att slå kvinnorna i hemmet. Fler barn kommer därmed att få se sina mammor misshandlas och mördas. Samtidigt sviks barnen på fler sätt. Även mammor kan med lagförslaget ostraffat misshandla sina barn. De värst utsatta barnen får därmed ingen som försvarar dem. Våldet kommer att frodas i ett redan våldsamt Ryssland.

Fortfarande är det många i Sverige som tror att polisen inte behöver göra någon anmälan om parterna inte vill medverka när polisen kommit till brottsplatsen eller att parterna själva kan ta tillbaka polisanmälan när den väl är gjord. Fortfarande är det ett oerhört viktigt verktyg för rättsväsendet och jämställdheten i Sverige att vi inte gör skillnad på var misshandeln ägt rum. Trots det har vi mycket stora utmaningar även i Sverige när det gäller våld i nära relation.

Kvinnorna går bistra tider tillmötes på många håll även i den ”utvecklade” delen av världen. Polska politiker har försökt att än mer försämra den redan stränga abortlagen. Nyligen tog Trump beslutet att förbjuda att amerikanskt bistånd går till utländska organisationer som stödjer abort och USAs kongress röstade igenom en lag som förbjuder statlig finansiering av abortkliniker i USA. Nu kommer Ryssland med förslaget att släppa våldet fritt mot kvinnorna inom hemmets fyra väggar. Sverige måste verkligen driva på sin feministiska utrikespolitik. Men utvecklingen i Ryssland visar också att även vår lagstiftning skulle kunna äventyras om odemokratiska, konservativa politiker kommer till makten. Liberalismen behövs mer än någonsin, såväl i Sverige och Ryssland som i övriga världen.

2017-01-27

Bonnie Bernström (L)
tidigare ordförande i Liberala kvinnor

Birgitta Ohlsson (L)
riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

Anna Mårtensson (L)
rättspolitisk talesperson för Liberala kvinnor